Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

KRÖNIKA: Vackra, fula och fulladdade ord

Annons

Svenska språkets vackraste ord ska utses. Det är en omröstning som Svenska Dagbladets kulturredaktion genomför i år. Deras läsare har fått skicka in förslag.

Nu är ”tävlingen” på väg in på upploppet.

Västanvind, huruvida, örngott eller nattviol?

Finallistan innehåller 40 ord, en ensam vinnare ska koras genom omröstning.

Dagsmeja är en läsarfavorit, konstateras det inför slutomgången. Många är det också som föreslagit ord som innehåller ”sommar”. Sommarlov, sommargäst.

Anknytningen till den varma årstiden är över huvud taget stark: juninatt, förgätmigej, glänta, veranda, porla, uppehållsväder och barfota!

”De allra vackraste orden är sköna både till form och innehåll. Att söka bedöma dessa två aspekter oberoende av varandra är i princip omöjligt; varje ord måste beaktas i sin helhet”, konstaterar tidningens kulturchef Lisa Irenius.

Så är det förstås.

Finalorden har generellt en positiv laddning. De finns med därför att de uttrycker ”det sköna”.

En olydig uppstickare är ”kontrapropositionsvotering”. Dess skönhet förklaras som inverterad – ordet klingar av föreningslivsslit och de trygga regler som utgör grunden för demokratin.

Men man kan notera att få av de föreslagna orden handlar om arbete eller knappt ens rörelse i någon form. Det är det lättjefulla, obekymrade och behagliga som anses vackert. Fritiden. När vi kan ”chilla”, vanka ”sakteliga”, göra ”ingenting”, betrakta ”strömoln”, gå i ”vintervila”.

Favoritorden berättar om en dröm om frihet från arbetslivet. Ledighet är det mest åtråvärda. Kanske borde ”greklandssemester” varit med (om den inte krympt så förbenat hade ”pension” kunnat kvala).

Att utse svenska språkets vackraste ord är en lek. Att utse det fulaste vore mycket mer besvärligt och obehagligt.

Säkert skulle dock många i en fulranking välja ord som associerade till just arbete: anställningsbar, visstidskontrakt, förslitningsskada, kontorsmodul, jobb-coach, långtidsarbetslös, utförsäkrad.

Arbete kan vara en plåga att både ha och inte ha. Den som inte har arbete har heller inte råd att njuta den sorts ledighet som de betalande Svenskanprenumeranterna sannolikt kan ägna sig åt.

Men att i förlängningen vara fri att slippa löneslaveri kan säkert räknas till en universell bild av paradiset. Jag misstänker att en bredare omröstning hade gett liknande resultat.

Så hur ska man nå den önskade friheten att göra ”ingenting” i ett evigt ”sommarlov”? Är ”upprorsmakare” och ”systemförändring” i den meningen vackra ord? Det menar säkert vissa.

Som språkets vackraste ord borde räknas de intressanta orden. Ord som slingrar sig, som inte är självklara, som bär på en inre spänning. Där innehållet kan diskuteras (”upprorsmakare” såväl som ”arbete”) eller där form och betydelse krockar. Liksvepning och atomvinter – fult eller vackert? Det är laddade ord.

Om jag till sist ska välja en egen favorit blir det ”blåställ”. Ett behändigt, exakt litet ord. Samtidigt fullt av motsägelser. Det associerar både till svettigt arbete och till något ytterst praktiskt och bekvämt. Som man även kan ha på fritiden.

Mer läsning

Annons