Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kultur med valtopping

/

Vad tycker partierna om kultur? Vi letar klara besked om lokala kultursatsningar och om kulturfrågor i valmanifestens tomma fraser.

Annons

Glasyren på valkakorna heter kultur. Inget parti går till val på kulturfrågor. Inget parti vågar å andra sidan låta bli att poängtera hur viktigt och fint de tycker att det är med kultur. Den finns med – som icke förpliktigande garnering.

Fast de flesta partier verkar inte riktigt veta hur de ska hantera den delikata saken.

Det är antagligen därför som de genomgående känner sig tvingade att motivera kulturen som nyttig.

Den är bra för allt möjligt – folkhälsan, jobben, turismen, demokratin.

Kulturen fungerar som c-vitamin, injektionsspruta, inflyttningsmagnet eller jobbskapare.

Som att den inte kunde tilltros ett värde i sig självt.

För om den hade det, då skulle den ju kosta behöva kosta! Eller kosta ännu mer, beroende på vilket parti man frågar.

Om man tycker att vallöften låter som vispgrädde, så är det ingenting mot florsockret i påståendena om att kulturen ska utvecklas, stärkas och förbättras.

Så här kan det låta:

”Vi vill medverka till att intresset för kulturen i samhället ökar och breddas”

Sagt i ett gemensamt manifest från Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna i länet – och ganska typiskt.

Jag har läst de olika partiernas lokala, alternativt regionala, valmanifest och handlingsprogram för att ta reda på vad de vill med kulturlivet i Gävle/Gävleborg.

Man kan snabbt konstatera att de borgerliga partierna generellt sett ägnar mindre utrymme åt kulturen än de rödgröna och att de ofta inte ens har något lokalt handlingsprogram (åtminstone inte lättåtkomligt på nätet).

De borgerliga partierna är också de som helst talar i allmänna termer (”kulturen är viktig för den regionala utvecklingen”).

Mest utrymme får kulturfrågorna hos Vänsterpartiet som dessutom ägnar ytterligare ett helt avsnitt åt att hylla begreppet Kulturell Allemansrätt – som medel att komma tillrätta med strukturella orättvisor som exempelvis yttrar sig i mansdominans och rädsla för ”finkulturen”..

Flest konkreta besked ger dock miljöpartisterna i Gävle. Saker som enligt Miljöpartiet ska ha resurser är nytt Stadsbibliotek, Kulturskolan, Cirkuslinjen, Symfoniorkestern, Konserthuset och Konstcentrum. Till och med nämns Idka, replokaler, lagliga graffitiväggar och en utredning om fler skateparker.

Miljöpartiets särskilda kulturintresse visar sig för övrigt i att de låter en teckning av Milles ”Änglar” pryda hela deras valprogram för Gävle.

Även Moderaterna i landstinget talar klarspråk i sitt kortfattade statement: Det ska bli dyrare att gå på Folkteaterns föreställningar. Moderaterna vill minska subventionerna till vuxenkulturen, ”den kan skapas genom ideella krafter och engagemang”.

Hur de ska komma överens med sina folkpartikamrater i den borgerliga alliansen är hyfsat svårt att begripa. Folkpartiet i Gävleborg tycker nämligen att de regionala och lokala kulturinstitutionerna spelar en viktig roll ”och måste ges goda förutsättningar av det offentliga”.

Folkpartiet är allmänt kulturvänligt sinnat. Talar dock gärna om kultur som lönsamhet i turism- och entreprenörstermer: titta så många kändisar som Gävleborg skapat inom sång och musik!

Om Moderaterna har tänkt sig att komma överens med sina andra kompisar i Kristdemokraterna blir det lika besvärligt.

Till skillnad från Moderaterna trycker Gävles kristdemokrater nämligen hårt på att ”kulturbyggnader ska bevaras vid planering” och att ”kulturellt intressanta bebyggelsemiljöer ska värnas och bevaras för framtida generationer”. Läst som Strömvallen kan Kristdemokraterna känna sig grundligt överkörda.

Socialdemokraterna är det parti som ger kulturen mest tyngd, åtminstone genom sättet att uttrycka sig. ”För oss socialdemokrater har kulturen ett egenvärde”, slås fast i en högstämd text som talar om nya perspektiv på livet, om personlig frigörelse, och samtidigt ljuder av folkbildningstradition.

När det kommer till den lokala verkligheten lovar man nytt Stadsbibliotek och att ”utveckla” ett centralt allaktivitetshus för ungdomar.

Men gör sen som alla andra, använder samma tomma fraser från politikens allmänna överskottslager: ”vi vill utöka allas möjlighet att utvecklas som publik, utövare och arrangör”.

Socialdemokraterna hotar dock inte ledarna i plattitydtoppen. På första plats – Moderaterna i Gävleborg (se separat lista).

Sättet att använda ordet kultur som vitaminberikad topping på vallöftena är genomgående i partiernas lokala och regionala program. Det är helt ofarligt och gratis att deklarera att man stöder barn- och ungdomskultur och ingen kräver upp till bevis eftersom varje parti säger lika.

Och kostnadskrävande satsningar som utlovas är egentligen redan på gång (nytt Stadsbibliotek).

Det är bara Vänsterpartiet som sticker ut och deklarerar mer bestämt var man står i kontroversiella frågor: ”det ska vara tillåtet för kulturutövare att testa samhällets gränser, utmana människors värderingar och arbeta med provocerande uttryck”.

Den här översikten är säkert orättvis. Men den visar vad man möts av om man som försöker ta reda på var de olika partierna lokalt står i kulturfrågor. Nu. Inför valet.

Det är till exempel mycket möjligt att Centerpartiet i Gävle lokalt har tydliga kulturvisioner och en väl utvecklad syn på kulturbegreppet.

Även om det enda som Centern klämmer fram är att de vill ”främja och bredda kulturintresset och kulturengagemanget i Gävleborg” – en rad ur höstens mest populära kulturrefräng.

Som kuriosa kan nämnas att det lokala Befolkningspartiet som kandiderar i Gävle, lett av kulstötaren Jimmy Nordin, uttrycker sin kultursyn så här:

”Kultur är intressant på flera sätt och på många sätt startas kulturresan redan i ung ålder på förskolan med diverse aktiviteter som Skogsmulle, Blåsa ägg, mm.”

Befolkningspartiet går till val bland annat under kulturparollen ”Fritt inträde för alla barn till Museer över hela landet”. Men inga problem Jimmy, det har vi redan.

Mer läsning

Annons