Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturministerns trollkonster

/

Annons

Gävle kommun har fått 1,3 miljoner kronor av staten till kultur i skolan i år. Hyggligt med extrapengar.

Gefle Montessoriskola och Prolympia har också fått en slant.

Men de andra då?

Eleverna på Engelska skolan till exempel. Gävles största friskola har inte fått ett öre. Och det är skolans eget fel.

Antingen hade man skrivit en enastående dålig ansökan. Eller så har Engelska skolan helt enkelt inte sökt alls. Vilket tyvärr är troligare. Eftersom just det här är ett bidrag som delas ut ovanligt generöst.

Man kan förstås spekulera i andra orsaker. Pengarna måste användas på ett visst sätt; det kräver en viss ansträngning av skolan. Pengarna ger ett mervärde för eleverna – men kan så att säga inte automatiskt omsättas i vinst till skolans ägare.

Så krasst vill jag förstås inte tro att det är. Jag noterar förresten att Internationella Engelska Skolan i Täby fått 1,4 miljoner.

Det är alltså olika hur skolornas huvudmän tänker.

Så det blir olika. Det vill säga ganska orättvist.

Och det är kanske inte så lyckat.

Eleverna på Friskolan Lyftet i Gävle och Gävle Kristna Skola har för övrigt inte heller fått del av det här statliga bidraget.

Man kan väl säga att alla skolor borde ta sig i kragen och skicka in en ansökan. Förhoppningsvis har de upptäckt sitt misstag och redan gjort det inför nästa år.

Man kan åtminstone hoppas.

Men den här ojämlikheten är inte enda problemet med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths baby Skapande Skola-reformen som pengarna kommer ifrån och som infördes under den borgerliga regeringens förra mandatperiod.

Kulturministern, just det. Skapande skola framhålls som en stor kultursatsning Beviset för att den borgerliga regeringen satsar på kultur.

Fast det gör den ju inte. Den satsar på skola. Vilket i och för sig är bra. Men rätt ska vara rätt. Annars blir det begreppsförvirring. Man skulle ju till och med kunna säga att kulturen och kulturarbetarna blir lurade på sin bit av budgetkakan.

Det handlar nämligen om att använda kulturen i undervisningen. Huvudtanken är att utnyttja kultur i andra ämnen än de traditionella bild och musik. Som hjälpmedel. Kulturen ska göras till en del i lärandet, enligt regeringsbeslutet.

”Dansa matematik” är typexemplet på ett Skapande Skola-projekt. Som det blivit mycket vanligt att söka Skapande Skolas ”kulturbidrag” för.

Dansmatte beskrivs utan krusiduller så här:

”Dansmatte ger en fördjupad förståelse för matematik och erbjuder en alternativ inlärningsmetod. Dansmatte för högstadiet är ett komplement till matematikundervisningen och strävar mot att eleverna ska nå kunskapsmålen i matematik.”

I Gävle kommun har Skapande Skola-pengar använts för att göra jympalektionerna mindre inriktade på bollspel och mer på dans (”estetiska rörelseformer”) genom att en cirkuspedagog och en afrikansk dansare arbetat ihop med idrottslärarna.

Ett annat projekt kallades Brobygge och hade som mål att skapa förståelse mellan elever på olika skolor och mellan människor från olika kulturer, med hjälp av tre dramapedagoger samt Folkteatern.

I ett konstprojekt arbetar konstnären Riitta Tjörneryd bland annat med nyanlända flyktingbarn.

Skapande Skola-pengarna har med andra ord gått till att förbättra utbildningen och till integration.

Som REDSKAP. Till NYTTA. För att få goda EFFEKTER (man får vara glad att det inte heter att kulturen ska vara HÄLSOSAM också, annars ett populärt krav inom vården).

Vid ett samtal med en tjänsteman som ansvarar för Skapande Skola-samordning återkommer dessa ord. ”Bra för läroprocessen”, ”goda EFFEKTER”, ”en RESURS”, ”det ska vara ett SYFTE med kulturen i skolan”.

Inte undra på att det framförts kritik från kulturarbetarhåll. Det som behövs för Skapande Skola är ju inte konstnärliga utövare vilka som helst. Utan i första hand de som passar som pedagoger.

Jag har ingenting alls emot de projekt som genomförs i Gävle. Det är klart man ska passa på att utnyttja pengarna.

Att köpa in till exempel en teaterföreställning eller ett författarbesök är också möjligt inom Skapande Skola. Även sådant har, ska sägas, gjorts i Gävle.

Å andra sidan visar det sig att de professionella kulturskaparnas besök i skolorna inte ökat efter Skapande Skola-reformen, enligt en bedömning gjord av Klys, konstnärliga och litterära utövares samarbetsnämnd.

Kulturrådet har nyligen gjort en egen undersökning om Skapande Skola. Den presenterar enbart positiva siffror. Märk väl, presenterar siffror och säger ingenting om innehåll eller kvalité på det som pengarna gått till.

Skapande Skola signalerar en instrumentell syn på kultur. Kulturen blir resultatinriktad. Jag tycker tvärtom. Att kulturen om något borde få vara just onyttig.

Men synsättet stämmer förstås mer än väl in på hur det ser ut i Sverige i dag. Först skulle skapande människor bli entreprenörer allihopa. Och nu förväntas de dessutom bli lärare. Och sen kan kulturen klara sig själv på marknadens villkor eller?

Kulturministern har utåt sett gjort en stor kultursatsning. Utan att hon behöver riskera kritik – för vem kan säga emot en satsning på skolbarn (även om det bara blivit vissas skolbarn än så länge).

Och utan att hon behöver riskera att pengarna kommer konstiga konstprovokatörer till del.

Nog så behändigt.

Mer läsning

Annons