Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kulturutredningen får saftig bakläxa

/
  • Inte nådig. Kennet Johansson, generaldirektör på Statens kulturråd. Foto: Gunnar Lundmark/SvD/Scanpix
  • Kritisk. Kerstin Brunnberg, ordförande i styrelsen för Statens kulturråd. Foto: Tomas Oneborg/SvD/Scanpix

Otydligt, bristfälligt, inaktuellt.
På flera punkter ger Statens kulturråd bakläxa åt kulturutredningen. I ett kritiskt remissvar avvisar Kulturrådet bland annat planerna på en omorganisation av kulturmyndigheterna.

Annons

– Om man genomförde det här rakt upp och ned skulle det inte bli bättre än i dag utan snarare tvärtom, säger Kennet Johansson, generaldirektör på Statens kulturråd.

Som tjänsteman väljer han att diplomatiskt väga sina ord på guldvåg. Men remissyttrandet från Statens kulturråd, som överlämnades till regeringen på måndagskvällen, är ovanligt skarpt formulerat. På flera olika punkter ger man kulturutredningen hård kritik.

Kritiken gäller bland annat:

Den bild av Sverige som ett kulturellt eftersatt land som presenteras i utredningen.

Portföljmodellen där regionerna får ta över en stor del av ansvaret för de statliga kulturmedlen.

Sammanslagningen av myndigheterna, som till exempel innebär stora förändringar av Kulturrådets verksamhet

De kulturpolitiska målen, som beskrivs som ”allmänt hållna” och ”oprecisa” och där kvalitetsbegreppet lyfts bort.

Förskjutningen mot ett nyttoperspektiv på kulturen.

Kerstin Brunnberg, ordförande för Statens kulturråd tycker att kulturutredningen har varit viktig, eftersom den satt i gång en stor och engagerad debatt om kulturen. Men den har också flera brister, menar hon.

– Kulturutredningen har i sitt omfattande arbete inte varit tillräckligt tydlig och inte gjort en tillräckligt omfattande analys. Det gäller portföljerna och den stora omorganisationen. Det de vill åstadkomma går mycket väl att göra inom nuvarande organisation, säger Kerstin Brunnberg.

I remissvaret konstaterar Kulturrådet att det saknas analyser av hur en genomgripande sammanslagning av myndigheter skulle påverka de olika områdena. Vad händer när en fungerande organisation ”slås sönder alternativt rivs upp”?

– Om man ska göra en omorganisation måste man vara klar över att det kostar både pengar och energi. Om man inte är klar över att resultatet som kommer ut i andra ändan är bättre än det är i dag ska man definitivt inte göra det, säger Kennet Johansson.

Han tycker att utredningen är ”oerhört ytlig” när det gäller kulturportföljerna till regionerna.

– En tydlig statlig kulturpolitik är en förutsättning för att det ska finnas en regional fördelning i landet. Staten måste vara klar över vad man själv vill.

– Visst kan det vara så. Är vår argumentation inte trovärdig kanske man får det intrycket. Men vi uppehåller oss inte så hemskt mycket vid de organisatoriska frågorna, utan mycket mer kring kvalitetsbegreppet, samspelet nationellt-regionalt och kulturens egenvärde, säger Kerstin Brunnberg.

(TT Spektra)

Kulturutredningen överlämnades till regeringen 12 februari i år. 389 remissinstanser har möjlighet att ge sin syn på utredningen fram till 19 maj. Kulturutredningen föreslår bland annat att 20 kulturmyndigheter förvandlas till tre. Kulturrådet blir statens part i förhandlingarna med regionerna som får en summa pengar att fördela, enligt den så kallade portföljmodellen.

Mer läsning

Annons