Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnohistoria för Gävles operaälskare –"Fantastiska sånginsatser!"

/
  • ”Näktergalarna” är ett stycke mycket viktig musik- och kvinnohistoria som förtjänar att lyftas. Det handlar om tre fantastiska talanger, spelade av talangerna Caroline Gentele, Jacqueline Miura och Gabriella Lambert-Olsson.

Passionen för opera går inte att ta miste på och trion sjunger fantastiskt, berömmer vår recensent Emelie Lundin som sett "Näktergalarna" på Gävle teater.

Annons

I ett fiktivt möte mellan 1800-talets största operastjärnor får vi en spännande inblick i hur resan från fattigdom och utsatthet till berömmelse och rikedom kan ha upplevts av de tre svenskfödda sopranerna Jenny Lind, Christina Nilsson och Signe Hebbe. I samtal med varandra och en förinspelad spökrösts (Sven-Bertil Taube) berättelse utbyter de livshistorier, åsikter och reflektioner över musiken, kärleken och konkurrensen. Allt varvat med sångstycken hämtade från deras respektive repertoarer som verksamma operasångerskor; ackompanjerade av pianisten Michael Engström som här också får spela rollen som Jenny Linds make Otto Goldschmidt.

Lind, Nilsson och Hebbe var samtida, och möttes under sin livstid bland annat som konkurrenter. Detta gällde särskilt Christina Nilsson och Signe Hebbe som enligt utsago ska ha mötts på scenen i Paris – som Donna Elvira och Donna Anna i Mozarts Don Giovanni. Det har dock inte kunnat beläggas, men en av höjdpunkterna är när Jaqueline Miura och Gabriella Lambert-Olsson i en stark scen gestaltar detta.

Det är fantastiska sånginsatser som görs av Divine-trion. Det handlar om högklassiga röster och de har alla en scennärvaro i egenskap av artister som hänför. Det märks att de har ett etablerat samspel som går långt tillbaka och även en passion för opera som inte går att ta miste på.

När det gäller skådespeleriets temperament blir det dock ibland lite oklart vad vi ska känna i salongen. Det magiska mötet mellan några för sin tid väldigt speciella öden övergår ibland i en helt annan och mer frejdig stämning där man i rappa replikskiften retas och skojar i falsett. Och ibland tenderar dialogens främsta uppgift bli att förmedla historiska fakta och uppgifter, vilket förvisso är både intressant och upplysande men det sker tyvärr på det drömlika dramats bekostnad.

Allt sammantaget är ”Näktergalarna” ett stycke mycket viktig musik- och kvinnohistoria som förtjänar att lyftas. Det handlar om tre fantastiska talanger och karriärer i en tid där de aldrig hade rösträtt eller fick bli myndiga. Näktergalen i sin bur på scenens högra sida blir föreställningen igenom en symbolisk påminnelse om detta.

Mer läsning

Annons