Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljudlig kakofoni på Moderna

/
  • Simon Denny har byggt sitt eget Babels torn tillsammans med arkitekten Alessandro Bava.   Foto: Åsa Lundén
  • Framför Simon Dennys torn syns stolarna som valts ut av den italienske konstnären Michelangelo Pistoletto.   Foto: Åsa Lundén

Högst upp i det nybyggda tornet på Moderna museets sommarutställning hörs en kakofoni av röster på olika språk. "Efter Babel" är ett försök att lyfta fram den globaliserade konstvärlden och en poesi som ska vara till för alla.

Annons

"And Europe will be stunned". Den israelisknederländska konstnären Yael Bartanas hoppfulla profetia om europeisk förvåning lyser i laxfärgad neon över sommarens stora satsning på Moderna museet i Stockholm.

– Vi är ett västerländskt museum, men vi kan inte nöja oss med det, framhåller vice museichefen Ann-Sofi Noring.

Inför "Efter Babel" har hon tillsammans med museichefen Daniel Birnbaum gått igenom samlingarna och lyft in verk som befunnit sig på undantag. Flera av dem finns också med i själva utställningen och i den tornlika byggnad som tronar mitt i.

Den nyzeeländske konstnären Simon Denny har fått uppmärksamhet för sitt verk på Venedigbiennalen om de hemligstämplade dokument som Edward Snowden spridit. På Moderna har Denny skapat ett samtida "Babels torn" av tegelklädda byggnadsställningar som besökarna kan klättra upp i.

Marken sviktar, men ska hålla för fyra ton.

Själv liknar han tornet vid en mässmonter:

– Jag har gjort det här med mitt konstnärliga språk och med mina idéer, jag är väldigt intresserad av reklamens utställningsplatser och frihandelns språk, förklarar han.

Populärkulturella uttryck och företagslogotyper ställs intill verk ur museets samlingar. "Efter Babel" tar avstamp i en av museets mest radikala egna utställningar: "Poesin ska göras av alla! Förändra världen!" från 1969.

Den gången fick museet kritik från riksdagens revisorer som tyckte att Moderna museet skulle syssla med konst och inte propaganda. Simon Denny kände till utställningen redan innan, och har svarat på dess uppmaning om kollektiv poesi genom att lyfta in graffiti från ett av världens största datorspel, "Grand theft auto", men också genom att inkludera aktivisterna, eller "hacktivisterna" i nätverket "Anonymous". Ett par av deras filmer visas samt en dator med programvara utlånad av en kanadensisk hacktivist.

– Vad säger vi i dag när vi har något som internet där alla åtminstone i teorin kan ha en röst, och där vi har en kakafoni av röster? Vad betyder det i förhållande till det som föreslogs 1969 och ännu tidigare av surrealister och dadaisterna? frågar sig Denny.

Mer läsning

Annons