Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Margaret Drabble mot framtiden

/
  • Den engelska författaren Margaret Drabble har skrivit 18 romaner. Nu ges tre av dem ut på svenska i nya utgåvor.

Under sex decennier har Margaret Drabble hyllats för sina skarpsinniga kvinnoporträtt och blivit en av Storbritanniens mest tongivande författare. Själv blickar hon sällan bakåt.

Annons

Margaret Drabble för fingret över böckerna på soffbordet: "Kvarnstenen" från 1965, "Riken av guld" från 1975 och "Elfenbensporten" från 1991. Omslagen är mörka; sten, grå tapet, svarta vatten.

"Vackra", blir hennes utlåtande om de nya svenska utgåvorna.

– Det är fantastiskt att de inte har försvunnit, och det är märkligt att vissa av ämnena fortfarande är giltiga, fortsätter hon.

Genombrottsromanen "Kvarnstenen" skildrar en ung ensamstående mammas umbäranden. Därifrån kan man dra flera paralleller till i dag, menar Margaret Drabble.

– Det finns problem för kvinnor som inte försvinner. Omständigheterna förändras, men valen är fortfarande där, säger hon och nämner bristen på barnomsorg i hemlandet England. Hon hade hoppats på en snabbare utveckling under sin livstid.

Bakom sig har hon ett långt författarliv. Sedan 1963 har Margaret Drabble gett ut 18 romaner, med skilda teman och öden.

"Alla ämnen blir Drabble-ämnen", som Therese Eriksson konstaterar i det svenska förordet till "Riken av guld".

Romanerna skildrar inte direkt personliga erfarenheter – Margaret Drabble är noga med att hålla sitt privatliv utanför litteraturen – men de speglar ändå hennes liv. Som ung mamma skildrade hon unga mammor, när karriären tog fart karriärkvinnor. Nu är hon äldre, vilket också präglar: Hon beskriver sin senaste roman "The pure gold baby" från 2013 som ett försök att visa hur moderskapet påverkar ett helt liv.

Men själv blickar hon sällan tillbaka. Nästa år ges ännu en Drabble-roman ut, och hon ser hellre framåt.

– Jag är inte nostalgisk över huvud taget. Min pappa brukade säga att han inte alls var intresserad av framtiden eftersom han inte skulle få se den, men jag är exalterad. Fast ibland, när jag känner mig vresig, försöker jag minnas allt som varit bra.

Vad gör dig vresig?

– Brittisk politik. Bankerna. Gobaliseringen.

I stället för att ge vika för frustrationen använder Drabble, som är uttalad feminist, sin roll som ansedd skribent för att föra fram sina åsikter i offentligheten. I skönlitteraturen är agendan inte lika rak, där vill hon belysa snarare än uppmana.

– Jag skriver för att själv finna svar, men vill göra andra människor medvetna om den problematik jag synar. Det är som ett slags pågående socialt kommenterande, och under tiden har kvinnans möjligheter blivit allt fler.

Föddes du i fel tid?

– Absolut inte! Jag föddes i en ovanligt bra tid, till skillnad från min mamma. Hon tilläts inte använda sin talang och blev bitter.

Att skriva är givande, menar Margaret Drabble. Men stundvis har författaryrket också varit ett ok. Som ung student drömde hon om teatern, om gemenskapen bakom scen.

– Jag ångrar ibland att jag blev författare. Det finns många bra saker med det, självständigheten, friheten, men det är också isolerande. Ju äldre jag blir desto svårare blir det för mig att uppfinna mig själv på nytt.

Hur skulle du vilja bli ihågkommen?

– Doris Lessing hade ett bra uttryck, om personen som knuffar stenen en bit uppför backen. Man förändrade inte världen, men man var där när den rörde på sig och gjorde sitt för att bidra. Som publik person vill jag bli sedd som någon vars arbete förbättrade, särskilt för kvinnor. Som människa hoppas jag att mina barn kommer att minnas mig som någon som verkligen tog hand om dem, någon som var lycklig.

Mer läsning

Annons