Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Möt Adonis – läs Dagermanpristagarens poesi här

/

En världsberömd och ständigt Nobelpristippad författare ska läsa sina dikter vid det brusande vattenfallet i Älvkarleby.
Poeten Adonis. I egen hög person. På plats för att ta emot årets Dagermanpris.

Annons

Lördag 28 maj är Stig Dagermans och Adonis dag på Laxön. Då hålls årets prisceremoni i Stora Hallen.

René Dagerman och Arne Ruth i juryn överlämnar priset innan Vattenfall släpper vattnet fritt för att hylla det fria ordet.

Sedan följer ett program där Adonis läser sina dikter på arabiska, tolkade av Hesham Bahari. Tidigare Dagermanpristagaren och Karavan-redaktören Birgitta Wallin framför Adonis poesi i svensk översättning. Det blir även scensamtal om "världen, poesin och frågandet".

Men redan nu vill Arbetarbladet Kultur ge er några av den syrisk-libanesiska diktarens hyllade texter. Vi kan presentera ett urval. Tack till bokförlaget Alhambra och Adonis svenska förläggare Hesham Bahari.

*

Han är inte en stjärna

Han är inte en stjärna

ej heller profeternas ingivelse

eller ett ansikte som vördar månen

Här kommer han som en hednisk lans

och erövrar urkundernas jord

Blödande lyfter han sina sår mot solen

Se hur han ikläder sig stenens nakenhet

och riktar sin bön till grottorna

Se hur han omfamnar den lätta jorden

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Sten

Jag dyrkar denna fridfulla sten

Jag har sett mitt ansikte i dess ådring

Jag har där sett min förlorade poesi

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Hindren

Morgonen åter och åter läst

och under huden ständigt dessa grottor

dessa hinder, dessa spillror

Ständigt dessa ensliga trakter

och ständigt dessa gravar under ögonfransen

dessa kringspridda lemmar, dina sångers offer

I ditt ansikte återstår varken jord

dans eller födelse

Ständigt detta missfall i dina ådror

I skalet har du en stjärna

i klipporna en arvedel

i klarheten ett land

o tomhetens furste

språk där vindar och avstånd töms

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

I dag råder jag över mitt språk

Jag har ödelagt mitt rike

Jag har raserat min tron, mina torg och mina pelargångar

och buren av mina lungor har jag börjat sökandet

Jag undervisar havet om mina regn

skänker det min eld och mitt glödfat

medan jag ristar in den kommande tiden på mina läppar

I dag råder jag över mitt språk

Jag har mina gränser, min jord och mitt bomärke

Jag har undersåtar som livnär mig med sin förundran

och som blir upplysta av mina spillror och mina vingar

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Bön

Min bön har varit att du skulle stanna i askan

att du inte skulle återse dagen

att du inte skulle vakna på nytt

Vi har ännu inte lärt känna din natt

vi har aldrig seglat med mörkret

O Fenix, jag har bett att magin skulle dröja

och att vårt möte skulle ske

i elden, i askan

Jag har bett att vanvettet skulle vägleda oss

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Vindarna av ljus

Vindarna som släcker, vindarna av ljus

följer oss ständigt sakta

Vi vandrar med skräcken

med Barada och Eufrat mellan oss

Hur ofta har vi inte burit dem i ödemarken

likt fanor av lagrar och damm

och viskat deras namn som en bön –

Barada, Eufrat

Och vindarna som släcker, vindarna av ljus

följer oss ständigt sakta

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Vanvettets sällhet

Jag har raserat sandslottet i ögonen

Åt eremiternas boningar

har jag skänkt rökelsekar med opium

bönemattor och speglar

O klockspelens töcken

ruinernas och torkans bröllop

skräckens märke på pannorna

i ert namn har jag gisslat

tålamodets och underkastelsens ansikte

dansat för undergången

och gudens kadaver

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Stenens ö

Runt omkring mina steg

frambringas en ö av sten

och gnistor

Vågorna är bofasta

stränderna färdas

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Elegi

Du döde som vilar på bårens trä

du, min vän

vägens blommor har tecknat ditt ansikte

trösklen har vandrat i dina steg

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Resenär

Under färden har jag lämnat mitt ansikte

på min lyktas glas

Min karta är en jord utan skapare

och vägran mitt evangelium

(Ur Adonis: "Sånger av Mihyar från Damaskus")

*

Singular

i mångfaldens tecken

Utdrag

(Beirut, 1973-75)

Floden springer efter sitt vatten

men hinner inte upp det.

Grenen letar efter sin skugga

utan att upptäcka den.

Gå i frid, barn!

Berget kan aldrig sänka sig

och rosorna kan ej heller säcka din törst.

Gå i frid, djur!

Du ensam är den vita ängeln.

Synskheten vilar på våra armar.

Vi fäster tiden i fåglarnas vingar

Vi hör fältens puls intill våra hjärtan

och vi rör nästan vid blodet.

Det är fattgidom som regnar över oliven.

Det är fälten som söker välsignelse

i änglarnas dräkter

och havet vänder sina handflator

utan att någonsin nå himlen

som bär på vattenkrukorna, men ej vattnar.

Jag hade låtit mina drömmar forsa

som floder.

Jag hängde upp mina dagar som tavlor.

Frosten förenade sig med vaktlarna

och biätaren satte sig på röken.

Min kropp var moln som trängdes,

spriddes runt träd som liknar mina

blodkärl, runt vingar som liknar min fot.

Se hur mina steg vissnar, och blommar!

Jag skymtar en dag som sitter vid floden,

en flicka på flodbanken som utforskar sin kropp.

Jag skymtar en dag som beväpnar stjärnbilderna

och låter Stenbockens fana vaja högt.

Luften är luft fack vare byn

Huset är hus tack vare oliven.

Avkläd dig ditt hölje o jord!

Vattnet återvänder som tonåring från ålderdomen

och källan flyger mot fågeln.

(Ur Adonis: "Detta är mitt namn", tolkning av Hesham Bahari och Ingemar Leckius)

*

MER OM ADONIS: Därför får han Dagermanpriset.

Mer läsning

Annons