Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Andra är träbockar i jämförelse

/

Peter Mattei är idag förmodligen världens bäste gestaltare av titelrollen i Tjajkovskijs opera ”Eugen Onegin”.

Annons

Det kan var och en konstatera på den nya dvd-inspelning, som gjordes vid Salzburg-festivalen sommaren 2007. Inte bara för att den lyriska men ytterst flexibla rösten är som skapt för Onegins parti, hans sceniska agerande borde göra mången talskådespelare grön av avund.

På en annan nyutkommen Onegin-dvd från Metropolitan ser och hör vi Dmitri Hvorostovsky med hans magnifika baryton i samma roll, men han framstår som en stel och stum träbock vid sidan av Mattei. Han bara sjunger stiligt men uttrycker nästan ingenting, medan Mattei i sin sång och uppenbarelse hela tiden speglar alla brytningar och småschatteringar i det oneginska själslivet.

Peter Matteis motspelerska som Tatjana, den unga ryskan Anna Samuil, är här ingen trånsjuk tonårsflicka utan en ganska modern ung kvinna med stark karaktär, som vet vad hon vill. Det gör henne intressantare än vanligt, och hon sjunger med ungdomlig övertygelse och teknisk behärskning.

René Fleming på den andra inspelningen har en mer luxuös röst men framstår som just vad hon är, en operastjärna som sveper in på scenen och kreerar en roll. Det blir man inte särskilt gripen av, medan det är lätt att älska Anna Samuils Tatjana. Dessutom är Andrea Breths regi i Salzburg både lyhördare och fantasifullare än Robert Carsens flott konventionella på Metropolitan. Valet är alltså lätt mellan de två inspelningarna, även om Gergiev nog är en starkare Tjajkovskij-dirigent än den litet impulsive Barenboim.

En riktigt bra dvd-inspelning av en annan stor repertoaropera, Bizets ”Carmen”, har också just kommit ut. Det är en upptagning från Covent Garden i december 2006, och här är det ett par i huvudrollerna, som det verkligen slår gnistor om. Type-casting är problematiskt i operasammanhang, sångare med perfekta röster men fula kroppar missgynnas, medan skrala men snygga sångare gynnas. Helst vill man ju ha en kombination, och just i Carmen är det extra viktigt.

Anna Caterina Antonacci och Jonas Kaufmann lever upp till det kravet, och man tror obetingat på den ånga som stiger upp ur deras passion. Francesca Zambellos regi är konventionell, och Norah Amsellems Mikaela inadekvat moderlig, men annars är det här ett toppval för den som vill ha Carmen på dvd.

Den som däremot föredrar något radikalt annorlunda bör inte tveka ett ögonblick att skaffa inspelningen av Leos Jánačeks sista opera ”Från de dödas” hus i den mycket prisade inscenering som Patrice Chereau och Pierre Boulez gjorde i Wien och i Aix-en-Provence 2007. Verket, som i Sverige endast satts upp en gång i Göteborg 1990, bygger på Dostojevskijs något depressiva skildring av sibiriska fångar.

Här finns ingen individuell stjärnglans, det är dystert och mörkt men musiken har en underström av djup, gripande humanitet, som överväldigar. Och även sceniskt är det svårt att föreställa sig en bättre operauppsättning. Se och hör!

Mer läsning

Annons