Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Familjen eufonium

/
  • BRASSar på för Gävle. Mikael Carlsson och Mats Nilsson har mycket gemensamt. Musiken förstås, men Mats syster är också Mikaels fru. 23 oktober är de aktuella med en konsert på Konserthuset där instrumentet eufonium står i fokus. Mats Nilsson kommer ursprungligen från Gävle där Mikael nu bor.

Annons

Om historien om Mats Nilsson och Mikael Carlsson ska kryddas något, kan man säga att den förra har gett den senare såväl en fru som en konsert. Men en kryddad version, som sagt, för en fru kan inte ges bort, däremot är det sant att Mats Nilsson har skrivit en specialskriven konsert för instrumentet eufonium till sin svåger.

23 oktober uruppförs verket ”Eufonium Carneval” i Gävle konserthus, där Stockholm brassband och Gestrike Brassband sammanstrålar för en gemensam konsert med cirka 50 musiker på Gevaliasalens scen.

Konserten ”Eufonium Carneval” är specialskriven av Mats Nilsson för Mikael Carlsson, en av Europas främsta på eufonium, ett instrument som lever lite i skymundan. Till vardags är Mats musiker i Kungliga filharmoniska orkestern och Mikael i operans orkester Kungliga hovkapellet, där han främst spelar bastrombon men har eufonium som sidoinstrument. Konserten har fått sitt namn efter den variation i stycket som påminner om karnevalens alla ansikten – från melankoliska partier till funk.

– Det finns kompositörer som skriver modernt och svårlyssnat, men man behöver inte vara rädd för att komma till Konserthuset och höra konstiga toner i ”Eufonium Carneval”, eftersom jag skriver melodiskt och mer efter känsla, säger Mats Nilsson.

– Folk här i stan känner inte till att Gästrikland har ett eget brassband. Bara det är en anledning att gå på konserten och upptäcka dem, flikar Mikael in.

De har arbetat tidigare tillsammans med konserten ”Noveletta”, där idén var att sammanföra de tre instrumenten tenortrombon, bastrombon och eufonium. ”Eufonium Carneval” är en fortsättning på den resan. Den första konserten uruppfördes av Gotlandsmusiken – det går trögare att få Gävle symfoniorkester att framföra konserten.

Är det inte intressant med lokalproducerad musik?

– Vi önskar att Gävle symfoniorkester vill spela den, idén ligger och gror och vi hoppas att det blir verklighet, säger Mikael, som har ett så kallat kinesiskt plåster på handleden efter att ha överansträngt sig i formtoppsjakten inför konserten.

Så, hur var det med frun? Mats och Mikael lärde känna varandra när Mats dirigerade musikaler som ”Cats” och ”West side story” där Mikael spelade; de blev vänner, och på en fest uppstod ljuv musik mellan Mikael och Mats syster Magdalena.

Såg du till att de skulle träffas för att du trodde att de skulle passa bra ihop?

– Nej, jag vill gärna säga så i efterhand men det där skötte ni nog bra själva, eller hur?

Mikael nickar.

Relationen är nu alltså starkare än både vänskap och musik, de är delar av samma familj. Samarbetet i att skriva konserten har därmed varit nära. Om Mats undrar hur någonting kommer att låta i verkligheten har det bara varit att svänga förbi hemma hos systerns och svågerns villa i Fridhem. På söndag får han höra hur det som hittills bara har funnits i huvudet låter i verkligheten.

– Det är alltid en pirrig upplevelse, men om man har skrivit på ett visst sätt låter det så som man har föreställt det sig också i verkligheten. Det ska i så fall vara att det ibland låter lite bättre i verkligheten och då får man den där yes!-känslan.

Är det vanligt att musiker börjar skriva själva?

– Många av mina kolleger är fokuserade på en sak men jag har aldrig varit sådan. Jag tycker att musik i alla former är roligt. Så har det alltid varit, även om det är först på senare år som jag har börjat komponera på allvar.

Lösa planer finns redan på en fortsättning på samarbetet. Det verkar som om riskerna för pinsamma tystnader på släktmiddagarna är få.

De fylls av musik.

Mer läsning

Annons