Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I Amsterdam: Tuschinskiteaterns orgel

/

Tuschinskiteatern i Amsterdam är en av världens vackraste biografer. Dan Sjögren går dit och hör någon som börjar spela på den gamla bioorgeln.

Annons

Vi är i Amsterdam och travar just upp för en trappa på mjuka, röda mattor, passerar målade glasfönster och granna lampor och kommer in i en fantastisk bar.

Mer jugend än så här kan det inte bli.

Så tar vi en sväng in i Tuschinskiteaterns stora salong. Och just då slår sig en man ner vid den väldiga hammondorgeln och börjar spela gamla godingar.

Så fastnar han på en ton. En tekniker försvinner in bakom ridån, ropar något från insidan och efter ett tag kan organisten dra på igen. Han repeterar inför en filmvisning.

Det grandiosa huset med sina höga dubbeltorn är ett välrenoverat biotempel. Med de två läktarna och den väldiga parketten rymde denna ”biografteater” närmare 2000 personer när den öppnades 1921.

Nu spelar han vid orgeln "Mörka ögon". Hans händer vandrar mellan fyra tangentbord.

De gula lamporna på sidoväggarna lyser som kattögon. Då tar organisten upp "After you’ve gone", men vi har förstås ingen tanke på att gå, vi ska stanna så länge vi kan.

Så hör vi en hög signal. Orgeln kan busvissla också!

Organisten heter Dick Cuiper och när han ger järnet dansar hans fötter runt i basregistret, som om han steppade. Själv är han egentligen pianist men har fått smak för bioorgeln, det är ”ett fantastiskt instrument”, bedyrar han. Och så visar han oss hur pedalerna fungerar, slår in en rad olika stämmor och får plötsligt hela klanglådan att dundra.

– Hör, jag kan lägga in den mänskliga rösten också, ropar han för att överrösta dånet och från orgeln kommer en varm sopranstämma.

– För tio år sedan plockade vi ner orgeln och såg över alla delar och reparerade och fixade sådant som var skadat, säger Dick mellan numren. Vi spelar när publiken kommer in, som man gjorde förr, men inte under filmerna.

Så går han över till "As time goes by". Jo, tiden går. Och vi anar att det nog var bättre förr, åtminstone på bio.

Mer läsning

Annons