Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Julafton för operafantaster

/

Opera är tydligen något som går hem i Gävle. Eller bestod publiken enbart av släkt och vänner till den stora ensemblen som framträdde? Hur som helst så var det fullsatt i Gevaliasalen på söndagen

Annons

Opera för alla hette programmet och det kan man verkligen säga att det var. Greatest Hits of Opera hade varit ett annat bra namn, för här var det idel kända nummer ur idel kända operor som framfördes.

Även en nybörjare inom opera som vågat sig dit skulle ha känt igen en del, eftersom många av numren har förekommit i andra sammanhang. Men därmed inte sagt att det var lättviktigt.

Nej, till att börja med vill jag ösa beröm över Sandvikens Symfoniorkester som äntligen kom till sin rätt i en ordentlig orkestersal. I stället för i den ”akustikbefriade” salongen i Sandvikens Folkets hus. Det är svårt att tro att det är idel amatörer (även om jag såg en del pensionerade medlemmar från Gävles symfoniorkester), de skulle kunna mäta sig med vilken professionell orkester som helst!

Sen dessa solister som engagerats. Fyra strålande sångare som sjöng ända in i märgen på åtminstone mig. Eva Berggren sjöng en fantastisk Pace, pace, mio Dio från Verdis ”Ödets makt”, Erika Andersson en formidabel Habanera från Bizets ”Carmen” och John Sax gjorde en skön tolkning av Sången till Aftonstjärnan från Wagners ”Tannhäuser”. Men den som framkallade gåshud hos undertecknad var Glenn Kjellberg när han framförde Nessun Dorma ur Puccinis ”Turandot”. Vilken röst! Och orkestern tror jag också gjorde sitt bästa framförande just i det numret.

Superkören, som bestod av medlemmar från fyra gävleborgskörer, gav ett maffigt stöd till både solister och orkester. Till exempel Mummelkören ur Puccinis ”Madame Butterfly” var ljuvlig, med mjuk och stämningsfylld sång.

Allt detta under ledning av Stellan Alneberg, som hade full kontroll över både solister, kör och orkester och inte missade en enda not eller inräkning. Gunnel Bergström gav oss kött på benen vad gällde handling och historia, inte för mycket och inte för lite. Dock var hon lite nervös vilket märktes ibland.

Det var verkligen lilla julafton för operafantaster.

Mer läsning

Annons