Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kick Ass Vivaldi

/
  • Total make over. George Kentros och Mattias Petersson stuvar om Vivaldis årstider.

Det finns tydligen inga årstider längre. I alla fall om man ska tro titeln på det här verket, som uppfördes i Kulturkiosken under tisdagskvällen. Det är lite svårt att ställa upp på den premissen, folk blir ju till exempel märkbart gladare av att det blir vår. Man märker ju det.

Annons

Men George Kentros och Mattias Petersson försöker förklara att årstiderna håller på att förlora sin relevans nu när vi upplever årstiderna huller om buller på internet och tv, och vilket väder som helst är möjligt bara ett lågprisflyg bort.

Det låter mest som en efterhandskonstruktion för att få bryta upp Vivaldis ”De fyra årstiderna” och kasta om ordningen för alltihop. För det gör de här. Och meningen med det, i sin tur, är att frigöra det här klassiska gamla barockkonstverket från sitt vanliga sammanhang och ”make it new”, helt enkelt som tolv bra låtar (fyra årstider gånger tre satser).

Är det någonting som tjugohundratalets musik har varit rikt på så är det återvinningar. Allting ljuder av olika ekon från musikhistorien. Samplingar och mash-ups är legio.

Men i det här fallet är det inte bara fråga om några blinkningar eller citat. Det är en total make-over som ändå följer Vivaldi noggrant i spåren hela vägen, låt vara att ordningen är omkastad. De tolv låtarna omstöps var för sig efter sin egen logik, och från de försiktiga violinsmekningar som bara lätt processas genom maskinparken till de rytmiska tjutande bombmattor som Mattias Petersson koncentrerat släpper kring George Kentros fraseringar så är Vivaldis melodislingor och ackordföljder fullt närvarande nästan hela tiden.

Det är Kick-ass Vivaldi och det är lite kul. Oftast till och med bra. För trots att lilla maskinparken har en tendens att låta lite enformig, det är ofta samma effekter som återkommer gång på gång, så är det ett äventyr att följa de här melodierna in i det okända och se vart de tar vägen.

Och förutom att själva farligheten är väldigt tilltalande så uppnår musiken ofta också både skönhet och spänst, innan den tryggt landar i tystnaden igen.

 

Mer läsning

Annons