Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnlig röstfägring flödar

/
  • Giulietta på scenen. Anna Netrebko i Bellinis opera när den uppfördes på operan i London.

När Vincenzo Bellini skrev sin Romeo och Julia-opera 1829–30 kände han faktiskt inte till Shakespeares drama, som ännu inte etablerats i Italien.

Annons

Felice Romanis libretto utgick från samma renässansnoveller som Shakespeare, men det som var specifikt shakespeareskt finns alltså inte med i ”I Capuleti e i Montecchi”. Ingen Mercutio, ingen amma och Julia befalls av sin far att gifta sig med Tybalt (Tebaldo), som överlever det tragiska kärleksparet.

Deras olyckliga öde är dock sig likt. I Bellinis opera sjungs Giulietta förstås av en sopran men Romeo inte av en man utan en mezzosopran.

Bellinis opera sov en törnrosasömn i hundrafemtio år tills den på åttiotalet väcktes till liv av Agnes Baltsa och Edita Gruberova i en sensationell föreställning, som också finns på skiva. Sedan dess har den flera gånger dykt upp igen, mest på stora scener, där man kunnat locka med två sångerskor i världsklass i huvudrollerna. Det är också vad som krävs här. Romeo och Giulietta har nämligen flera långa smältande sköna duetter tillsammans, och det är just i den här operan som Bellini introducerade sina berömda eviga melodier.

På Wienoperan lyckades man våren 2008 sammanföra världens två hetaste operasångerskor som Romeo och Giulietta, sopranen Anna Netrebko och mezzon Elina Garanca, och resultatet föreligger nu på skiva.

Välljudet lever absolut upp till förväntningarna. Här flödar det oavbrutet av en kvinnlig röstfägring utan like. Det kan tyckas egenartat i ett verk, som till den grad handlar om kärleken mellan man och kvinna, men det är lätt att snabbt acceptera förutsättningarna, glömma Shakespeare och ta skönheten för vad den är.

Joseph Calleja med sin mjukt lyriska tenor försöker i Tebaldos roll förgäves ingjuta litet manlighet i denna på sitt sätt så starkt feministiska opera.

Det finns ett aber med damerna. De har för likartad röstklang. Det måste finnas en distinkt skillnad mellan de tu, men Netrebko har ju en rätt mörk grundklang i sin sopran, och även om det kan ses som en vacker tanke, att de två älskande totalt smälter samman, så vill man nog hellre att de lättare ska kunna skiljas åt, så som Baltsa och Gruberova eller Eva Mei och Veselina Kasarova i sina respektive inspelningar. n

 

Mer läsning

Annons