Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med Liszt som husgud

/
  • Liszt-specialist. Roland Pöntinen har ägnat sig mycket åt jubilaren det gångna året.
  • Ungersk stolthet. En staty av Liszt i Pecs.Namn: Frans Liszt.Levde: 1811–86. Född i Ungern, sägs ha komponerat sina första stycken redan som åttaåring.Karriär: Nyskapande med sin virtuosa pianoteknik, som gjorde honom extremt populär. Som soloartist turnerade han världen över och spelade bland annat för kungahusen. Flyttade i 50-­årsåldern till Rom och blev så småningom abbé. Hans religiösa körverk förnyade kyrkomusiken.Verk: Som kompositör främst känd efter sin livstid. Några av hans mest kända solopianostycken är ”19 ungerska rapsodier” och sonaten i h-moll. Han gjorde också många transkriptioner av de kända operorna, omvandling från konsertstycken till pianostycken.Aktuell: Med 200-årsfirande världen över.

Annons

Som pianist hade Franz Liszt en stjärnstatus i nivå med Beatles. Som kompositör erkändes han först efter sin död. Han har fått sin upprättelse och i dagarna firas 200-årsjubileet av hans födelse.

Det gångna Lisztåret har konsertpianisten Roland Pöntinen ägnat sig mycket åt den ungerska kompositören. Närmast står Liszts operatranskriptioner på tur. I dag måndag är det dags för en helafton på Kungliga Operan i Stockholm, där Roland Pöntinen spelar verk ur bland annat Wagners ”Tristan och Isolde”, Mozarts ”Don Juan” och Verdis ”Aida” – alla omskrivna för piano av Liszt.

– Han var en mästare på att översätta orkestermusik till piano så att det verkligen lät stort och orkestralt. Det var ett vanligt sätt att nå ut med ett populärt verk på den tiden. Jag har länge velat spela några av de mest berömda operaparafraserna just på operan, för att få en annan känsla än i ett konserthus, berättar Roland Pöntinen på telefon från Normandie, där han sitter i juryn för en pianotävling.

Vad har Liszt haft för betydelse för dig?

– Han har varit min stora husgud, tillsammans med Beethoven, Chopin och Debussy. När man spelar ett stycke av Liszt beter man sig lite annorlunda vid flygeln, han frigör dig.

Man säger ofta att han revolutionerade pianospelandet, men hur?

– Före Liszt satt man rakt upp och ner framför pianot, det var mycket skalor upp och ner, mycket fingrar. För att få ut mer sound, mer klang ur flygeln, använde han armarna och kroppen på ett helt nytt sätt. Det märks tydligt i hans operastycken, han utnyttjar instrumentet till max. I takt med detta utvecklades också flygeln.

– Liszt är en jätteviktig länk in i vår tid, utan honom vet jag inte hur musiken hade utvecklats.

Det är inte ovanligt att författare nämner just Liszt som inspirationskälla...

– Nej, den mest kända är väl Tranströmer som har skrivit ”Sorgegondolen” som handlar om den åldrande Liszt och den sena, lite skumma musiken han skrev. De styckena låter oerhört moderna, som något som är skrivet i vår tid.

Mer läsning

Annons