Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nobelpris till gränslöshetens mästare

/
  • Tomas Tranströmer finns översatt till mer än 60 språk, vissa dikter finns i flera versioner på engelska.
  • Tomas Tranströmer 1955 ett år efter att han debuterat med diktsamlingen

Få Nobelpristagare är älskade av så många. Tomas Tranströmer, en av efterkrigstidens mest översatta poeter, skriver om blåsippor som omfamnar universum. Hans metaforer tvättar våra ögon.

Annons

Redan på 1980-talet nämndes Tomas Tranströmer i Nobelspekulationerna. Pristagarpoeterna från det tidiga 1990-talet, Seamus Heaney, Derek Walcott och Joseph Brodsky, har alla undrat hur de själva - lärjungarna - kunde få Nobelpriset när deras mästare, Tomas Tranströmer, inte verkade komma på fråga?
- Jag tror att alla som vet något om honom är uppriktigt glada. Som person är han enkel och ganska anspråkslös, han gör sig aldrig viktig på något sätt, säger Staffan Bergsten, docent i litteraturvetenskap vars stora biografi om Tomas Tranströmer gavs ut i samband med poetens 80-årsdag i våras.

Den breda publiken
När Svenska Akademien, femton år efter Wislawa Szymborska, nu väljer en poet sätter de strålkastarljuset på en diktning som är tillgänglig för den breda publiken. Tranströmer läses på minst 60 språk, på engelska ibland i tre eller fyra versioner. I Sverige är han den ende poet som fått Augustpriset. På Anna Lindhs begravning var hans ord det självklara valet.
För att ta till sig Tranströmers diktning krävs varken akademisk bildning eller kunskaper i främmande språk.
- På ett plan är lyriken enkel, det är inga konstiga ord, det krävs inga kunskaper för förståelsen, svårigheten att på riktigt tränga till botten är av ett annat slag, själva den upplevelse och livserfarenhet han vill förmedla är inte så enkel alltid, säger Staffan Bergsten.

Det osynliga
Tomas Tranströmer själv har talat om sin diktning som osynliga poem, som en översättning av något osynligt bortom de konventionella språken. Vägen dit går via det vardagliga och välkända.
- Det kan vara en bilresa eller en skogspromenad, men plötsligt händer det någonting. Det har mycket med metaforiken att göra, han öppnar en dörr till andra existentiella lager. Han har ett sakligt framställningssätt, blandat med denna överrumplande metaforik som tillsammans blir ett slags pejling av människans gränslöshet, säger Niklas Schiöler, docent vid Lunds universitet.
"Jag har låga stränder, om döden stiger två centimeter översvämmas jag", skrev Tranströmer i "Carillon" 1983.
- Detta är efter vad jag förstått helt möjligt att översätta. Talar man med en portugis eller en vietnames så talar vi om samma dikter.

Fyra dikter per år
Konkretion, pregnanta metaforer och sparsamhet, kännetecknar hans diktning, framhåller Svenska Akademien. Slår man ut Tranströmers samlade utgivning sedan debuten 1954 blir det inte ens fyra dikter per år.
Vissa dikter har han arbetat med under ett decennium. Skrivit om, reviderat och retuscherat för att nå fram till den ursprungliga känslan. Under sitt forskningsarbete har Niklas Schiöler tagit del av manuskript på tvåhundra sidor som resulterat i en enda dikt.
- Vissa dikter har tillkommit snabbt, men i regel har han varit en hårt jobbande poet.

Erika Josefsson/TT Spektra

Mer läsning

Annons