Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny bok: Den förbannade glömskan

/
  • Kazuo ishiguro, brittisk berättare som skickligt rör sig mellan genrer.

Annons

Alla invånarna i detta roman-rike tycks vagt dementa. En förbannad eller kanske välsignad dimma har lagt sig över deras hjärnor. Den åldrade Axl vet säkert att han högt älskar sin hustru Beatrice. Men har de verkligen haft ett barn en gång?

En vuxen son finns i vaga minnesbilder. Paret beger sig i väg från sin by, på vandring för att besöka honom.

Plats och tid är 500-talets England. I bergen och det flacka landskapet hotar monster. Man kan möta riddare i rostig rustning. Vid stranden står färjekarlar redo att föra människor till dödens ö.

Det är ett scenario som påminner om både ”Braveheart” och Ingmar Bergmans karga psykologiska kammarspel, om såväl fantasyberättelser som antika myter, och flödande av symboler.

”Begravd jätte” heter romanen, skriven av Kazuo Ishiguro, mest känd för de böcker som blivit filmatiserade – ”Återstoden av dagen” och ”Never let me go”. Hans människor beskriver sig ofta som vardagligt enkla men miljön de rör sig i ställer etiska frågor på sin spets. Därför kan händelser utspela sig ett nu, men lika gärna i gången tid eller en klinisk science fiction-framtid. Livets mysterier är desamma.

Andra vandrare tycker sig känna igen Axl under färden. Påminner han inte om någon verkligt viktig person? Men kanske vill varken Axl eller Beatrice egentligen att dimman ska lätta. Att förtränga det som hänt är också en mekanism för att kunna leva vidare. Å andra sidan sägs ju att man vid livets slut måste möta sina demoner för att kunna försonas.

Axl och Beatrice är det mest förtjusande, grånade par som ömsint bär varandras bördor. De vill också besöka ett kloster för att finna bot för en envis krämpa som Beatrice hållit hemlig – eller som maken inte riktigt kommit ihåg. ”Axl, lämna mig inte”, ber hon gång på gång. ”Jag är här bredvid dig, prinsessa”, lovar han. Den slutgiltiga frågan är om kärleken verkligen är starkare än döden, annat än i fantasin.

”Begravd jätte” kan förstås vara en anspelning på den glömska som sveper in oss med åren. En ökande del av mänskligheten drabbas av sjukdomen alzheimer. 47 miljoner människor lever i dag med demens, enligt en ny internationell forskningsrapport. År 2050 kan det med vara tre gånger så många.

Men det man i första hand kommer att fundera över är livslögner, ouppklarade tvister, begravda oförrätter och uppskjutna hämnder. Och hur de formar vårt samhälle. Somligt borde få sova, annat inte.

Kazuo Ishiguros gestaltar livets förutsättningar och motsättningar i övertygande form, i sin stillsamt målade medeltida värld. Han är en magisk berättare som behövs. I en sagotid har detta nu hänt. För den glömska människan måste myterna återskapas, om och om igen.

Mer läsning

Annons