Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Om faran med stökiga klassrum

/

Annons

Ett klassrum är ett klassrum… mycket är sig likt sedan jag själv gick i grundskolan på 70-talet. Bänkar i rader, grupper eller u-möblering och svarta tavlan som numera oftast är vit, annars är det ingen större skillnad. Förutom att bänkarna numera oftast saknar lock och man förvarar sina saker i lådor. Skillnaden består i så fall mer i själva undervisningsformen.

Ett klassrum är ett klassrum – men hur påverkar rummets utformning inlärningen?

Inom miljöpsykologin finns forskning kring hur skolornas och klassrummens miljö påverkar förmågan till koncentration och lärande. En avhandling inom området är gjord av Catrin Tufvesson vid Lunds universitet 2007, där hon i sin forskning undersökte hur klassrummen ser ut och vilka faktorer som kan påverka koncentrationen för barn med adhd, autism och Downs syndrom.

Tufvesson är teknologie dr och arbetar i dag som FoU-samordnare (Forskning och utvecklingssamordnare) vid Specialpedagogiska skolmyndigheten. Hon har tillsammans med arkitekten Joel Tufvesson skrivit boken ”Bygga skolor för fler” som bygger på hennes avhandling. Parets son har Downs syndrom och upptäckten om ur miljön påverkade honom väckte intresset för detta område.

Catrin Tufvesson fann flera saker som påverkar koncentrationen och hur man med relativt enkla medel kan hjälpa barn med koncentrationssvårigheter (och det finns ju i regel minst ett barn per klass som har någon form av koncentrationssvårigheter).

Intressant är att det inte finns en metod eller en typ av möblering som är bra för alla barn – olika typer av koncentrationsproblem kräver olika typer av lösningar. Faktorer som påverkar är bland annat skolans och klassrummets storlek, antalet våningsplan, densiteten i klasserna, färg, möblering och antalet fönster med mera. Även arkitekturen och den omgivande bebyggelsen är av betydelse.

När det gäller klassrum är enhetliga och harmoniska rum utan alltför många visuella intryck viktigt. Förvaringen bör till större delen bestå av stängda skåp och lådor i stället för att man förvarar saker i öppna bokhyllor, på bänkar och skåp. Det kan ge ett stökigt intryck och är störande för koncentrationen. Väggfärgen bör vara neutral, liksom gardinerna. Man bör inte heller ha så mycket väggdekorationer i form av kalendrar, listor, bilder och så vidare. Fler än en dator i ett rum är också något som kan påverka barn med adhd och autism negativt enligt Tufvessons studier.

Trist? Kanske, men rummen ska heller inte vara för sterila, det måste finnas något som håller intresset och vakenheten uppe. Och säg den låg- eller mellanstadieklass som helt saknar dekorationer i form av elevteckningar, almanackor med mera. Helt kala väggar eller väggar tapetserade med allsköns blandning – det är en fråga om avvägning.

Många dörrar och fönster i ett rum visade sig i studien ha negativ inverkan på barn med autism och adhd, något som däremot inte påverkade barn med Downs syndrom.

Forskningen visar att ju mer visuell stimulans det finns, desto svårare är det att fokusera och behålla koncentrationen på det man håller på med.

Det är inte bara miljön inne i klassrummet som påverkar – även utomhusmiljön har betydelse.

Utsikt mot stora byggnader och hårt trafikerade vägar kan vara störande medan utsikt mot grönska verkar lugnande. Grönska har dock inte samma positiva effekt på barn med Downs syndrom, vilket förvånade Tufvesson. Deras uppmärksamhet dras mot grönskan vilket leder till att de tappar koncentrationen på det de håller på med. Barn med autism bör inte ha någon vy alls i inlärningssituationen, berättar Tufvesson. För att lösa detta kan bänken i stället vändas mot en vägg eller placeras bakom en skärm.

Om klassrummen har en mer flexibel möblering, anpassad för olika elevers individuella behov, behöver enskilda elever inte känna sig utpekade på samma sätt som de kanske gjort tidigare.

Frågan hur man löser detta i skolorna. Är det ens möjligt att tillgodose behoven hos alla elever i en klass, även om ambitionen och målet är att göra det? Det finns ju alltid några elever som behöver lugn medan andra behöver mer stimulans och aktivitet.

Om fler var delaktiga vid byggandet av nya skolor, inte bara arkitekter och byggledare utan även politiker, skolledare och pedagoger skulle mycket vara vunnet, menar Catrin Tufvesson.

Ingela Jönsson

Mer läsning

Annons