Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Önskekonsertöverraskade

När det vankas publikens önskekonsert brukar jag gå dit med en farhåga om att det kommer att bli musik som både är överrepresenterad och lättsmält, musik som man nästan hört till leda.

Annons

Därför blev jag glatt överraskad när programmet visade sig vara något helt annat. Visst fanns det stycken som hörs ofta, men i mina öron var det ändå ”rätt” stycken – sådana som man nästan inte kan höra sig mätt på.

Glad blev jag också av att se att Konserthusets förre ”Composer in Residence”, Tobias Broström, var representerad. Ett bevis på att han är en mycket uppskattad kompositör hos Gävleborna. Hans ”Buxtehude Remixed” var återigen ett bevis på hans härliga känsla för sköna harmonier och en briljant orkestrering.

Ett annat stort plus i kanten är att man återigen lyfter fram orkesterns egna medlemmar i solistrollen. I kväll var det Victor Silverstone som fick ta ton i den tredje satsen ur Haydns berömda trumpetkonsert, troligen ett av få verk där det inte är första satsen som är mest känd. Silverstone spelade med formidabel teknik och satte tonerna så säkert, trots det snabba tempot.

Jag njöt själv i stora drag när två av mina favoriter spelades. Först när man inledde med den första satsen ur Romans ”Drottningholmsmusik”. Ett bevis på att svensk barockmusik kan vara minst lika bra som den som skapades på kontinenten. Och så den fantastiske Tjajkovskij, här representerad med ”Blommornas vals” ur ”Nötknäpparen”. Gabriela Thür spelade så vackert på den skira harpan så hon måste omnämnas.

Mozarts Trollflöjtsmusik och Beethovens Ödessymfoni tillhör de verk som är ofta förekommande, men ändå kändes de helt rätt denna kväll. Kanske beroende på att de gav programmet den rätta blandningen av bekant, mindre bekant och nästan obekant.

Fredrik Burstedt släppte dirigentpinnen och greppade violinen i Vivaldis ”Våren”, där han i den första satsen förde en vacker dialog med konsertmästaren Åsa Wirdefeldt och andrastämmans Ulf Andrén. Annars ledde han orkestern med fast hand och ett leende på läpparna genom hela konserten. Bra på att presentera styckena var han också.

Mer läsning

Annons