Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Öppet brev till rektor och styrelse för Högskolan i Gävle

/
  • Anita Grünbaum, tidigare kursansvarig för Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola, varnar i ett debattinlägg för den pågående estetiska nedrustningen vid landets högskolor och universitet. I Gävle har teaterkurserna successivt lagts ned.

Högskolan i Gävle ägnar sig åt estetisk nedrustning. Nu står ytterligare en kurs inför nedläggning. Anita Grünbaum vädjar i ett öppet brev till rektor och styrelse för Högskolan i Gävle: Det är inte för sent att backa!

Annons

Dramapedagogik i Sverige befinner sig i ett trängt läge. Vid en rad universitet och högskolor har antalet dramakurser decimerats kraftigt eller helt raderats. Högskolan i Gävle följer efter med beslut om nedläggning av A- och B-kurser i drama – i första hand riktade till lärare – och att nu vara på väg att också lägga ned forskningsförberedande Drama C.

För den oinvigda, och dit hör möjligen Högskolans styrelse, kan det se ut som att det rör något fåtal estetiska kurser som man både kan ha och mista. Det synsätt på och de beslut gällande skolans estetiska verksamhet som har präglat politiken under perioden 2006–2014 kan ju få beslutsfattare att tro att de estetiska ämnenas funktion i skolan närmast hör till underhållningsbranschen och därmed är onödiga.

Parallellt med att estetisk nedrustning har skett i Sverige, visar stora internationella forskningsprojekt och sammanställningar av forskning (till exempel OECD-rapport Art for Art's Sake?) att skolan i dag har vinster att göra med estetiska lärprocesser. Integrerad användning av estetiska uttrycksmedel ger fördjupad förståelse av ämnesinnehåll bland annat i samhällsfrågor som hållbar utveckling och konflikthantering. Lärare med specialkompetens i konstämnena och kontinuerlig undervisning i bild, musik, media, dans och drama/teater utgör förutsättningen för att kreativt lärande ska förunnas alla elever i skolan. I Australien har man fullt ut förstått detta och har beslutat att dessa fem estetiska ämnen ska vara obligatoriska i primary och secondary education, det vill säga i hela grundskolan. På Nya Zeeland, på Irland, Island och i Skottland är drama ett obligatoriskt ämne i skolan.

I Sverige håller dans på att bakvägen ta sig in i skolan bland annat på grund av systematisk satsning från Kulturrådet. Mediakunskap får också en ökande roll i skolan – ofta som del av bildämnet. Kärvast är det för drama, som enligt läroplanen ska ingå i många ämnen men som inte har någon central förespråkare. Det blir märkligt med tanke på att forskning om drama i undervisningen bl.a. visar på transfereffekter (förbättrade resultat i andra ämnen), ökad självkännedom och större förmåga att ta ställning och hävda egna åsikter.

Yrkesutbildning av dramapedagoger har sedan 1974 bedrivits vid Västerbergs folkhögskola i Storvik. Sedan 80-talet har ett informellt samarbete med Högskolan i Gävle förekommit.

I slutet av 90-talet initierade Länsstyrelsen en utredning för att formalisera och utveckla samarbetet mellan högskolan och folkhögskolan. Eva Österlind, lektor vid Stockholms universitet, fick uppdraget och la 1999 förslag om A- och B-kurser som vidareutbildning av lärare och C-kurser som forskningsförberedelse för både ämnesutbildade lärare och yrkesutbildade dramapedagoger. Påbyggnadskurser i Teater B och C startade i samarbete mellan dåvarande Dramatiska Institutet, HiG och Västerbergs folkhögskola. Dramapedagogutbildningen i Storvik kunde direkt länkas till HiG och dramapedagoger kvalificera sig för fil.kand.examen med en möjlig väg till fortsatt forskning.

C-kurserna blev snabbt attraktiva för yrkesverksamma pedagoger från hela landet. En fruktbar modell sjösattes och förutsättningarna såg ljusa ut för att HiG skulle kunna bli ett centrum för dramapedagogik.

När HiG 2011 erbjöd sig att ta över den 2-åriga yrkesutbildningen av dramapedagoger vid Västerbergs folkhögskola, insåg folkhögskolans rektor och lärare riskerna med ett överlämnande. Då beslöt Högskolan att starta en parallell 3-årig utbildning. Ett år senare hade man beslutat om nedläggning av högskolans utbildning av dramapedagoger och tre år senare om nedläggning av A- och B-kurser. Teaterkurserna har successivt nedrustats och lagts ner. En positiv spiral har brutits.

Högskolans beslut får långtgående konsekvenser inte bara för region Gävleborg utan för alla som från rikets olika hörn har sökt sig hit, för regionens lärare från förskola till gymnasium med vilja att vidareutbilda sig i drama, för dramapedagogers möjlighet att forska och i förlängningen för undervisningen i klassrummen.

Det är sent men inte för sent för Högskolan i Gävle att backa. I framtidens skola blir dramapedagogik och övriga estetiska ämnen avgörande för kvaliteten på lärande, skolkultur och elevers trivsel. Försitt inte chansen att skapa ett svenskt centrum för dramapedagogik!

Anita Grünbaum

Kursansvarig för Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola 1974–2002

Mer läsning

Annons