Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På spaning efter Ferdinand Bobergs Gävle

/

Var det precis här som arkitekten Ferdinand Boberg stod en tidig morgon för snart hundra år sedan?

Annons

Jag går längs cykelvägen i Tolvfors och spanar.

Finns fortfarande det hus som han så noggrant ritade av? Med brutet tak, en ensam skorsten och gavelns två fönster placerade rakt ovanför varandra.

Man kan gå i Ferdinand Bobergs fotspår men då får man gå långt. Han reste över hela Sverige och tecknade det han såg.

Samhället var i förändring. Han befarade en rivningsvåg. Han vill dokumentera för eftervärlden.

Inte bara hus utan broar, kyrkstaplar, höhässjor, farstukvistar, härbren.

Det blev totalt 3 026 teckningar! Flera från Gävle.

Så vad finns kvar av den verklighet han ritade av? Kommer jag att hitta den där gaveln?

Mitt spanande är del i ett annorlunda forskningsprojekt där svenska folket agerar detektiver.

Ferdinand Bobergs 3 026 teckningar finns i en öppen databas på webben. Vem som helst kan hjälpa till med arbetet.

Man letar helt enkelt upp platsen varifrån teckningen gjordes, kollar hur motivet ser ut i dag och rapporterar in sitt vittnesmål.

Projektet ”I Ferdinands fotspår” drivs av arkitekten Louise Nyström vid Blekinge Tekniska Högskola och har pågått sedan 2004.

Insamlingsarbetet är egentligen avslutat, forskarna nöjda, sammanställning pågår.

Men databasen hålls öppen för kompletteringar. Jag är på jakt efter objekt nr 50867 i Tolffors, Gästrikland. Fortfarande oupptäckt.

Det är snö kvar, kraftigt grenverk och en nyfiken häst som skymmer sikten. Men visst är huset sig likt från teckningen, förutom ny fasadbeläggning.

Kanske har jag hittat rätt. Och i så fall står ju byggnaden kvar. Trots Ferdinands farhågor.

Vilket skulle stämma rätt bra överens med forskningsprojektet i övrigt.

Åtminstone vad gäller vårt landskap. Det mesta står nämligen kvar. Brukslängorna i Tolvfors, Gustavsbron, Vävaren i Strömsbro, Gysinge-gårdar, Brattfors bruksgata, Gammelstilla.

Boberg gjorde 33 teckningar från Gästrikland. Av de 24 platser som inventerats är 18 sig bevisligen rätt lika.

Från hela Gävleborgs län existerar 108 teckningar. 61 procent har inventerats, av dessa objekt ser tre fjärdedelar ungefär likadana ut som vid 1900-talets början.

Ganska bra siffror – även med hänsyn till att icke inventerade objekt kanske varit svåra att hitta, och därmed troligen är försvunna.

Men innan man ropar hej måste man tänka ett varv till.

På till exempel allt som Ferdinand Boberg inte ritade av. Vad var det för platser han valde?

Vad var det som ansågs värdefullt i hans tid, i det tidiga 1900-talets Sverige? Bondekultur, järnhantering, fiskehamnar. Det som var på väg att konkurreras ut av industrialiseringen.

Det ligger ett moment 22 i detta. Att samma hembygdsromantiska vindar som förde Boberg ut på hans dokumenteringsturer samtidigt gjorde att just dessa miljöer blev de som bevarades.

Apropå romantik så reste Ferdinand aldrig ensam. Vid hans sida i bilen satt hustrun, konstnären Anna Boberg (aktuell med en utställning på Länsmuseet i vår och sommar).

Ferdinand var i farten redan vid femtiden på morgnarna. Medan han tecknade strövade Anna omkring i byarna, besökte kyrkor, inspekterade silver och textilier. Hon skrev också omfattande resedagböcker.

När forskaren Louise Nyström så småningom ska presentera det gigantiska projektet ”I Ferdinands fotspår” i bokform är Anna Boberg anteckningar lika viktiga som Ferdinand (”Bob”) Bobergs teckningar.

En notering från Arbrå i Hälsingland 19 juli 1920:

Ferdinand och Anna Boberg gör sin första resa våren 1916. De köper en bil och packar den full med papper och blyertspennor. Rattar gör en anställd chaufför vid namn Andersson.

Bilen döps kärleksfullt till Tussirullan. Mellan 1918 och 1924 rullar Tussirullan i flera omgångar runt i Gävleborgs län. Teckningar finns från bland annat Sandviken, Forsbacka, Österfärnebo och Ockelbo.

I Strömbro fastnar Ferdinand för Oskarsbrons vackra stenvalv. De tillhör det som rivits. Redan 1955 ersatt av bastanta betongfundament för biltrafikens ökade krav.

”Inte en dag, nej inte en timme tröttnade jag”, skriver Anna Boberg om resorna.

Det blev över 30 000 mil.

Men teckningar, varför dög inte en kamera?

Sannolikt hade även äventyret ett egenvärde, att på egen hand återupptäcka landsbygden i den romantiserade nationalismens tecken. Konstnärer hade status och paret Boberg var dessutom inte vilka som helst.

De lyckades bli sponsrade av ett konsortium med kronprins Gustav Adolf i bakgrunden. Ferdinand lovade dessutom att framställa en serie mer konstnärliga bilder i numrerad lyxupplaga för att bidra till finansieringen.

Och som forskare nu i efterhand konstaterar är teckningarna gjorde med en arkitekts blick för en byggnads kvaliteter och ur den vinkel som bäst beskriver byggnaden. De är mer värdefulla än ett fotografi som tagits i ett annat syfte. Inga bladverk eller annat oväsentligt skymmer sikten.

Så sant, inser detektiven som förgäves försöker få det mycket eventuella objekt nummer 50867 att synas på bild bakom trädridåerna.

Mer läsning

Annons