Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Riksteatern på dekis

/
  • Hemma i Hallunda. Kris – eller är det bara olyckskorparna som kraxar över huset?

Annons

På min vägg hänger Gävle teaters program i lager på varandra, som årsringar. Varje säsong blir lagret något fetare. När jag tittar igenom de senaste säsongernas program, för att minnas vad som var höjdpunkten, blir bilden snart tydlig. Riksteatern – kärnan i verksamheten för en gästspelsteater som Gävle teater – har inte bidragit med topparna.

I vår ser det på förhand ut som att ”Den halvfärdiga himlen”, med texter av Tomas Tranströmer, kommer att bli höjdpunkten (premiär i kväll). En samproduktion mellan Stockholms stadsteater och Strindbergs Intima Teater. I höstas var det ”Den girige” som lockade mest. Produktion: Dramaten. Säsongen dessförinnan: ”Scener ur ett äktenskap”, också den i produktion av Dramaten.

Riksteatern har, i ärlighetens namn, haft föreställningar som de inte behöver skämmas för, men den teater som förenar kvalitet med en förmåga att locka storpublik till teatern saknas.

När man läser Svenska Dagbladets granskning (15/2) av Riksteatern börjar konturerna av en förklaring att synas. Bilden som målas upp av Riksteatern är dyster.

Riksteaterns ledning kritiseras hårt i en medarbetarundersökning. Anonyma källor pratar om en ”brain drain”, begåvningar som lämnar det sjunkande skeppet. Ledningen vill skära bort var femte anställd. Allra mest illavarslande är spekulationerna om att Riksteatern håller på att nedmonteras på samma sätt som Riksutställningar.

Riksteaterns egen produktion har stannat av på direktiv från regeringen, som vill att de mer ska erbjuda ”expertstöd och kompetensutveckling”.

Fingerpekandet om vem som är skyldig är mindre intressant, mer intressant är vad det betyder. Inte minst för teatern i Gävle och Sandviken, där Riksteatern har stått för stommen i utbudet. Landsorten är beroende av att Riksteatern fungerar väl, annars riskerar vi ett utarmat utbud.

Gävle teater gör vad de kan för att erbjuda dramatik till sin publik. Vårens unika gästspel av ”Den halvfärdiga himlen” är ett bra exempel på hur teatern får vara kreativ och söka nya samarbetspartners, och relationer byggs med andra teatrar för att säkra dramatillgången.

Låt oss hoppas att det bara är olyckskorpar som kraxar över Hallunda, där Riksteatern huserar, och att teatern kan vända utvecklingen.

Mer läsning

Annons