Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så tycker kulturlivet om den nya kulturpolitiken

Konstnärslönen försvinner, och de tre ”R:en” bantas eller tas bort. Samtidigt får regionerna ökat inflytande vilket kulturministern tycker speglar en ny tid.

Annons

Den kulturproposition som Lena Adelsohn Liljeroth (M) presenterade på måndagen innehåller till stora delar det redan förväntade. Men den rymmer också förslag på fyra nya utredningar som måste göras innan propositionens förslag kan sjösättas. I flera frågor ber man också om att få återkomma.

På flera punkter har regeringen tagit till sig av kritiken mot Kulturutredningens förslag från i våras. I stället för att slå samman de tre bidragsgivarna Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Författarfonden till en ny supermyndighet ska de samarbeta mer. Däremot vill regeringen skapa en helt ny ”analysmyndighet”, som ska utvärdera den statliga kulturpolitiken och kulturen ”ur bred synvinkel” enligt kulturministern.

Socialdemokraternas kulturpolitiska talesman, Leif Pagrotsky, är kritisk:

– Vad gäller musiken ger man ett klart besked, man lägger ned Rikskonserter. Men vad kommer i stället? Det är något dimmigt med nypåhittade ord som man senare ska ge besked om vad det är. Så kan man inte hantera en myndighet med människor som arbetar där.

Leif Pagrotsky beskriver kulturpropositionen i dess helhet som en text om ”ofärdiga organisationsformer”: ”Jag upplever stor besvikelse efter de väldigt uppskruvade förväntningar man har skapat, 900 sidors utredningstext, 500 remisssvar – att det är så lite. Alla svåra frågor möts av samma svar, det ska vi återkomma till senare”.

 

 

 

 

Mer läsning

Annons