Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sad girls club i Gävle

/

Behöver ledsna flickor en egen klubb? Tillhörighet erbjuds, i Sofia Elida Erikssons utställning på Kulturkiosken i Gävle. Det är inte nödvändigtvis något sorgligt, påpekar konstnären. Ledsen är man förhoppningsvis inte hela livet utan tillfälligt.

Annons

”Sad girls club” är samlingsnamnet under vilket Sofia Elida Eriksson visar objekt som i viss mån kan vara hjälpande – en mjukrosa tröstkudde, rosalindade kryckor – eller kan ge kraft att säga ifrån. Som de stridslystet fulbroderade orden: ”Det finns inga misslyckanden bara för höga prestationskrav”.

Sofia Elida Eriksson jobbar framförallt med textil. I Kulturkiosken hänger bonader i mindre format, dit kan räknas en pärlbeströdd trosa, och så ett par inte särskilt eleganta fingervantar, väldigt solkiga faktiskt, med vilka man ytterst kan uttrycka sitt medlemskap i Sad girls club.

”Handarbete ses ju som något slags kvinnogöra. Jag tycker det är intressant att använda det till något annat”, säger hon.

Många har anslutit sig till vår tids korsstygnsrevolt men Sofia Elida Eriksson verkar bry sig mindre om upproret som sådant. Det är omsorgsfulla arbeten även när de broderade texterna säger ”Dra åt helvete”, ”Håll inte käften” eller ”Billigt jävla skitvin”.

En litet drömslott inbäddat i strass och spets signalerar en hopplös bostadssituation – ”365 dagar på Hemnet”. Man kan bli ledsen för mindre.

En ullig vintermössan anger "Resfeber". Kanske värmer den mot osäkerhet.

Det är alltså inte direkt identitetspolitik eller kvinnoförtryck som konstnären vill diskutera (undantaget att ovannämnda pärltrosa hoppfullt sägs tillhöra en statsminister!). Hon ger nedstämdheten en plats att vara på helt enkelt. Tillåtande tillflykt för känslor. ”Sad girls club” gör sig för den delen utmärkt mot Kulturkioskens brutala betonggolv.

Med de ledsna flickornas klubb startar konsthösten på Galleri Kulturkiosken.

Sofia Elida Eriksson kommer ursprungligen från Gävle och det här är hennes första separatutställning efter flera konstutbildningar med inriktning på textil och design. Till hösten ska hon fördjupa kunskaperna vid Handarbetets Vänners hemslöjdsutbildning i Stockholm. ”Jag ser fram emot att få lära mig väva”, säger Sofia Elida Eriksson. ”Men jag gillar framför allt broderiet. Det har kallats ’ den långsamma lyckan’. Det håller jag med om.”

Utställningen öppnar i onsdag 12 augusti och pågår till 4 september.

Mer läsning

Annons