Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se upp för swooshar

Annons

I en tid när världens börser är ostadiga och vi med största sannolikhet går mot en lågkonjunktur är det än mer viktigt för företag att ha ett stabilt varumärke.

Galjonsfiguren i ett varumärke är såklart logotypen. Logotypen finns med i all kommunikation och ska helst till slut vara så etablerad att den känns igen även om den skulle vara halvt dold. Ett bra exempel på det är Viking Line vars logotyp sällan syns i sin helhet i deras kommunikation, men trots detta är det tydligt vem avsändaren är.

En annan indikation på att loggan har haft en stor genomslagskraft är när man känner igen den bara genom dess symbol. Till exempel Adidas ränder, Apples äpple eller Nikes vinge.

Nikes vinge designades 1971 av designstudenten Carolyn Davidson, och ska symbolisera den bevingade vinstguddinnan Nikes flykt i den grekiska mytologin. Symbolen tillhörande logotypen ska ofta representera och framhäva företagets mer mjuka värden, de som inte syns i årsredovisningen.

Tyvärr kan detta leda till det formgivarvirus jag kallar ”swooshar”.

Förväxla inte detta med Nikes vinge som faktiskt har en rimlig symbolik. Det jag menar är de fartrandsliknande figurerna som pryder många logotyper. De är symboler som ska föra tankarna till fart, teknik eller framåtanda, men som haltar avsevärt i sin logik.

Exempel på några svenska företag som gått i swooshfällan är Telia, Svenskt Näringsliv, Leaf och Vetenskapsrådet.

Telias nya logga har en tillhörande symbol som ser ut som en lila sten med ränder på. Vad denna sten ska symbolisera är för mig obegripligt. Något tekniskt antar jag.

Svenskt Näringsliv har en gul-orange fjäderliknande vinge. Leaf en klassisk swoosh under namnet, med färgtoning och allt. Vetenskapsrådet har fyra färgstänk i blått, gult, rött och svart.

Nästan alla företag vill pryda sin logotyp med en symbol, och med rätta. En väl designad symbol som anknyter till företagets grundvärden är en ovärderlig komponent för att bygga ett starkt varumärke.

Men när nervösa företagsledningar tvingar fram ogrundad design, och när formgivare ger vika i rädsla för att förlora en kund så blir slutresultatet mediokert och obegripligt.

Istället för att krysta fram en illa utförd swoosh bör mödan läggas på en logotyp med väldesignad typografi. Mycket känsla kan ingjutas i bokstävers förhållande till varandra.

Chanel är ett praktexempel på ett företag som delvis genom sin lågmälda grafiska profil hela tiden befäster sin position, och detta i en bransch där varumärkets status gör skillnaden mellan ikonstatus och att vara förpassad till ett liv i glömska.

Märkets två C:n, det vill säga Coco Chanels initialer, är enkla, tidlösa och har ingenting av den pockande Se mig!-ängsligheten som är typisk för swoosh-loggorna.

Magnus Klahr

Mer läsning

Annons