Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Se upp – kulturarvet plundras

/
  • Räddade. En av höjdpunkterna i utställningen ”Afghanistan” är en detaljerad guldkrona, ett gravfynd som kanske tillhört en prinsessa eller en annan framstående kvinna. Det faktum att den är hopvikbar säger mycket om landets nomadkultur. Kvinnofiguren i elfenben hör till Nationalmuseet i Kabul.

I Afghanistan räddade hängivna museianställda tusentals föremål undan krig och förstörelse. Nu har en unik samling nått Sverige. Men framtiden för kulturskatter i länder som Libyen och Syrien är högst osäker.

Annons

På 1990-talet förfärades forskare från hela världen över att stora delar av Afghanistans historiska kulturarv förstörts. Senare visade det sig att museianställda och ministrar i hemlighet gömt närmare 20 000 av de mest värdefulla föremålen från Nationalmuseets samlingar i hemliga valv. Nu visas delar av samlingen på Etnografiska museet i Stockholm.

– Föremålen som gömdes i Kabul är otroligt viktiga för att förstå hur världen har utvecklats och tack vare dessa eldsjälar kan vi lära oss mer om Afghanistans långa historia som mötesplats för olika kulturer, säger Kristian Göransson, intendent på Världskulturmuseet och en av de som arbetat med utställningen.

I dag är Nationalmuseet i Kabul ett fungerande museum igen, och det har blivit en säker plats för de föremål som faktiskt finns kvar. I andra områden som drabbats av långvariga, våldsamma konflikter har situationen inte stabiliserats på samma sätt. I Irak var – och är – plundringar ett stort problem. Nationalmuseet i Bagdad utsattes för enorm förstörelse och de Natoledda styrkorna fick stor kritik för att man placerade trupper helt utan tanke på historiska kulturvärden, exempelvis i lämningarna efter Babylon.

– Det är nästan omöjligt att skydda fornlämningar och utgrävningar på landsbygden i de här länderna. Det strömmar ut föremål från Irak på den internationella antika marknaden, säger Kristian Göransson.

Men även i Irak kunde historiska skatter räddas tack vare enskilda personer. För åtta år sedan påträffades flera tusen värdefulla föremål som man trodde stulits från Nationalmuseet i Kabul i ett okänt valv. Även där hade personalen på eget initiativ gömt dem.

– De här personerna behöver allt internationellt stöd de kan få, de får oftast inget stöd i sina hemländer. Hade de sålt de här skatterna hade deras ekonomi varit tryggad för all framtid, att i en sådan situation i stället gömma dem är en enorm prestation, säger Kristian Göransson.

Unesco brukar be parterna att respektera de kulturvärden som finns i samband med väpnade konflikter, men verkligheten ser annorlunda ut. För bara en vecka sedan blev det känt att den så kallade Benghaziskatten plundrats i samband med att rebellerna intog staden Benghazi i Libyen. Tusentals antika föremål saknas och trots att de är efterlysta av Interpol är chansen liten att de någonsin återförs. Kristian Göransson, som är arkeolog och själv har arbetat i Libyen i tio år, är orolig över utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika. Nu har världens ögon vänts mot Libyen, men det finns all anledning att oroa sig även för Syriens framtid.

– Det är ett ännu rikare land än Libyen sett till historiska värden. Där finns några av de stora antika templen och medeltida städer som Damaskus. Blir det krig där finns all anledning att se upp.

Elin Viksten/TT Spektra

Mer läsning

Annons