Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Starka reaktioner på helstatlig filmpolitik

/
  • Kulturminister Alice Bah Kuhnke presenterade en ny filmpolitik i våras. Nu har förslaget varit ute på remiss, och svaren är i många fall kritiska.

Kulturministerns historiska skrotning av filmavtalet har rört upp känslorna i filmbranschen. Oron är stor för hur den nya politiken ska utformas och hur den föreslagna momshöjningen ska slå mot biograferna.

Annons

När kulturminister Alice Bah Kuhnke (Mp) i våras meddelade att regeringen avser att skrota filmavtalet – en 50 år gammal branschstyrd konstruktion som av många ansetts som otidsenlig – var glädjen stor hos många aktörer. Förslaget, som innebär att staten tar ett helhetsansvar för filmpolitiken, föreslås träda i kraft 1 januari 2017 och har nu varit ute på remissrunda.

Tanken att biografmomsen ska höjas från 6 procent till 25 för att finansiera den nya politiken har väckt starka reaktioner i remissvaren. Redan tidigare har Sveriges Biografägareförbund tillsammans med Sveriges filmuthyrare skrivit ett öppet brev där de påpekade att biografen fortfarande är det viktigaste visningsfönstret och att höjd moms slår hårt mot enskilda biografer.

Trots att kulturdepartementet har angivit att Svenska filminstitutet ska få i uppdrag att se över situationen för vissa mindre biografer är ändå kritiken stor bland biografägarna i remissvaren. Bland annat skriver den ideella föreningen Kiviks bio att de är emot förslaget på höjd moms, eftersom ett lågt biljettpris är en förutsättning för bions existens. Filmhuset Palladium i Arvika skriver: "Är uppriktigt rädd att momshöjningen kommer att påverka biografverksamheten på ett negativt sätt". Den största biokedjan, SF Bio, är också negativ till momshöjningen och skriver dessutom att "de signaler som getts om att staten ska styra över hur länge en film exempelvis får visas på en biograf eller distribueras på en annan plattform är djupt oroväckande".

Folkets bio, som generellt är nöjd med den nya helstatsliga inriktningen, påpekar också vikten av att försvara biografens särställning och att inte jämställa den med andra visningsfönster. Folkets bio vill också se en skatt på bredband för att tillföra ytterligare medel till svensk film. En knäckfråga som många av remissinstanserna, inklusive Svenska filminstitutet, framhäver, är varför just biograferna ska få högre moms medan cirkus-, teater-, opera- och balettföreställningar får behålla den lägre momsen. "Ingen kultur bör ha någon annan moms än 6 procent", skriver SFI.

Men det är inte bara biografägarna som har synpunkter på den nya helstatliga filmpolitiken. I en debattartikel i Göteborgs-Posten skriver de tunga remissinstanserna SVT, Film Väst och Film- och tv-producenterna att "en ny filmpolitik kan leda till en nystart men också till ett haveri". Och udden riktas bland annat mot SFI.

"Filminstitutet är en enorm maktfaktor och i förslagen ges stiftelsen i princip fritt spelrum med ytterst begränsat ansvarsutkrävande./.../ Vi ser ett starkt behov att stora delar av förslagen arbetas igenom inför de slutgiltiga riksdagsbesluten i höst", skriver de tre undertecknarna Hanna Stjärne, Tomas Eskilsson och Björn Rosengren.

Mer läsning

Annons