Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Suzanne Osten: Dagerman hade startat ett glesbygdsuppror

/
  • Regissören och barnteaterveteranen Suzanne Osten får Dagermanpriset. Bengt Söderhäll i Dagermansällskapet läser upp motiveringen, i Dagermanrummet på Laxön.
  • Suzanne  Osten vid författaren Stig Dagermans skrivbord.
  • Suzanne Osten får Dagermanpriset 2015 med motiveringen:

Hon har läst allt av Stig Dagerman och hon har ett brinnande engagemang. Årets Stig Dagerman-pristagare känns som ett av de mest självklara valen någonsin.
– Jag har en relation med Dagerman, utropar pristagaren förtjust.

Annons

Hon presenteras, traditionsenligt, i Dagermanrummet på Laxön, Älvkarleby. Namnet är in i det sista hemligt.

Suzanne Osten har gett barnteatern status. Hon är regissör, dramatiker, författare. Grundaren av legendariska Unga Klara-teatern. Hon får priset för ”sitt epokgörande arbete där barnteatern är en konstart i egen rätt”.

Men jag blir lika imponerad av hennes stridsrop när det gäller glesbygden. Orättvisorna mellan stad och land. Vad gäller tillgången till barnkultur förstås. Men vad gäller bristen på allt – service, vård, skola. Urstockholmaren Suzanne Osten säger ifrån om utarmningen. Hon kallar den till och med förräderi.

– Sedan 60-talet har vi inte mycket att vara stolta över. Men det kan inte få vara så att precis alla måste flytta till städerna.

– Stig Dagerman representerar en levande klassresa från landsbygd till modernitet. Han beskrev ett bondesamhälle och ett modernt samhälle. Han såg det komma. Han skulle aldrig ha gått med på det här!

Suzanne Osten är övertygad om att Stig Dagerman hade startat ett glesbygduppror. Nu måste andra göra något istället.

– Jag tar utmärkelsen som en början på det!

Hur? Undrar man ju lite förtvivlat, efter hennes eldiga tal.

– De styrande saknar insikt, konstaterar Suzanne Osten. Men det finns en lösning. Det handlar bara om att sätta sig ned och ta fram en plan. Vill man så kan man.

– Vi har blivit fångna i något vi tror är rationellt. Alla knäfaller för de ekonomiska naturlagarna. Det gör inte jag.

2015 års Dagermanpristagare sprakar av det berömda engagemang hon belönas för. Man misstänker att upproret kommer att startas redan där och då, vid prisceremonin 31 maj. I samklang med Dalälvens dånande vattenmassor.

Dagermanpriset går till den som verkar i Stig Dagermans anda, för att värna det fria ordets betydelse och tillgänglighet. Suzanne Osten har framför allt gjort det genom sitt nyskapande arbete med barnteater och kamp för barns rätt till kultur.

Det är lättare än man tror att koppla henne till författaren Dagerman. Han skrev ofta utifrån barns och ungas livserfarenheter, påpekar Dagermansällskapet. Ur hans självbiografiska novell ”Ett barns memoarer” citeras följande ord till Suzanne Ostens ära:

”Man börjar dikta tidigt. Som barn är man alltid diktare. Sen blir man avvand, i de flesta fall. Så konsten att bli diktare är att inte låta livet eller människorna eller pengarna vänja en av med det, bland annat.”

Suzanne Osten tycks ha både bevarat skapandet och förvandlat den barnsliga entusiasmen till en härdig glöd. Hon regisserar. Hon skriver. Hon är nyligen utnämnd till Sveriges första barnfilmsambassadör. I sommar spelar hon in sin nästa film. En långfilm för barn – ”Flickan, mamman och demonerna”.

Hon fnissar uppskattande över hur hon blev mottagen på järnvägsstationen i Gävle, av Dagermansällskapets Bengt Söderhäll. Hur skulle de känna igen varandra i vimlet? ”Han hade på sig en stor och röd clownnäsa!”

Besöket i Dagermanrummet är hennes första. ”Men i Gävle har jag varit tusen gånger”.

– Det här är en teaterstad för mig, en progressiv teaterstad.

– Dagermanpriset är unikt. Det är ett litterärt pris men genom traditionen kopplat till ett engagemang. Jag tror att jag fått det för mitt djupa och långa engagemang för barn. Det är en ruggigt bra prisformulering.

– När jag var mellan 15 och 25 år läste jag allt av Dagerman. Han är en viktig diktare som dels hade barnperspektivet, dels solidariteten med Europa, säger Suzanne Osten.

Dagermansällskapet konstaterar att många tidigare pristagare i efterhand visat sig vara trogna Dagermanläsare. En tillfällighet. Eller något helt självklart och naturligt kanske. När man verkar i hans anda.

Stig Dagermanpriset, 50 000 kronor förutom äran, delas ut för tjugonde gången. ”Jelinek (Nobelpristagaren Elfriede Jelinek) hör av sig ibland och frågar hur läget är”, säger Dagermansällskapet Bengt Söderhäll som blir lite sentimental över de 20 åren som gått sen John Hron postumt tilldelas utmärkelsen 1996.

Programmet för prisceremonin vid Älvkarlebyfallen är ännu inte klart. Om det blir några särskilda jubileumsgäster sägs inget. Men vid Bokmässan i Göteborg i höst hoppas sällskapet göra sig bemärkta, och hålla en särskild presentation av de hittills 20 pristagarnas frihetsarbete.

Mer läsning