Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Teater mot Pisa-panik

/
  • Barnteater på Östgötateaterns Ung scen/öst, ur föreställningen

Annons

I dag kan en elev gå igenom en hel skolgång – utan att se en enda teaterföreställning. Är det sant? Det bekymrar mig i så fall mer än Pisa. Sveriges Länsteatrar – och de borde veta – säger att så är fallet. Och att saken måste rättas till.

I ett gemensamt uttalande kräver de ökat statligt ansvar för barns och ungas rätt till scenkonst:

”Vi har en långt utvecklad relation med skolorna och vi är beredda att tillsammans med lokala aktörer säkerställa att alla grundskolebarn får ta del av scenkonst. Vi vill ha ett konstruktivt samarbete med skolan. Vi välkomnar tanken att återinföra estetiska ämnen på gymnasiet och vi hoppas att lärarutbildningen stärks när det gäller konst och estetik.”

Regelbunden professionell scenkonst. Det är en mänsklig rättighet. Med stöd i FN:s barnkonvention, framhåller Länsteatrarna.

Och det ska inte få hänga på var i landet man bor. Vilket det gör i dag. Gästriklands yngsta är relativt välförsedda, med både Skottes Musikteater – inriktad på barnteater – och Folkteatern med stora satsningar för ungdomar. Alla andra har det inte lika förspänt.

Det hörs en rörande omsorg i uttalandet. ”Scenkonst kan vara en otroligt stark och omvälvande upplevelse för ett barn. Scenkonst är att göra det svåra talbart”, skriver Sveriges Länsteatrar.

Den nationella organisationen representerar, förutom Folkteatern i Gävleborg, exempelvis Dalateatern, Regionteater Väst, Norrbottensteatern, Teater Västernorrland och Scenkonst Sörmland, totalt 19 teatrar runt om i landet. Även Örebro Länsteater dit Folkteaterns konstnärliga ledare Michael Cocke nyligen flyttade – efter att starkt ha engagerats sig i just teater riktad till Gävleborgs högstadie- och gymnasieungdomar.

Kommer det nya, kollektiva, konstnärliga teaterledarskapet i Gävle att prioritera likadant? Om det vet vi inget. Hittills har endast ett namn i kollektivet presenterats. Och ingen kommande repertoar. Livet efter Faust är än så länge höljt i dunkel, åtminstone från publikhorisont.

Men att skolelever får teaterupplevelser är en hjärtefråga, om det vittnar länsteatrarna gemensamma uttalande som man enades om efter vårens årsmöte 2015 i Norrköping.

Minst två professionella scenkonstföreställningar till alla barn, är ett krav. Och regeringen måste visa att man menar allvar med de kulturpolitiska målen, säger länsteatrarna. Det räcker inte med de 15 extramiljonerna i vårbudgeten; ”läget är allvarligt. De regionala kulturpolitikerna och våra institutioner står inför stora utmaningar”.

Den så kallade ”samverkansmodellen” (portfölj med regionpengar) som infördes kräver ökade statliga satsningar. För att hela landet ska kunna ha ett starkt och engagerande kulturliv – framför allt för barn och unga, skriver Länsteatrarna i Sverige.

Lägga krutet på kreativiteten och släppa Pisa-paniken? Vi som är reliker från 1970-talet, vi som hade obligatoriska estetiska ämnen till och med på gymnasienivå, ja, vi tror stenhårt på det.

Mer läsning

Annons