Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pjäsen är kul – en stund

/
  • Fullfjädrad komiker. Skådespelaren Morgan Alling i ”Fullbokat”, en amerikansk succé som Alling sätter svensk,scenisk fart på. Foto: Mats Bäcker

Morgan Alling är mycket rolig. Han har full koll på både kropp och röst. Har clownens plastiska rörlighet (han faller gärna till synes handlöst), alltmedan han fångar in allsköns röster, dialekter, tonfall och sprutar ut dem så snabbt att man nästan inte märker att allt kommer ur hans och bara hans mun.

Annons

Lägg till detta en särdeles publikkontakt. Han upprättar den redan i upptakten till ”Fullbokat” som han gjorde på Gävle Teater i‑går, umgås liksom självklart med publiken, snappar upp att en del i den kommer från Vasagymnasiet och använder sig av den informationen under spelets gång.

Det är förförande skickligt.

Värmd av all publikförtjusning, den är stor, suger Alling gärna på sina komiska godbitar. Bygger ut pjäsens stolliga situationer och gör hela shower av dem i spelet. Får han en applåd upprepar han dessutom villigt sina sceniska bravader, en kullerbytta, en snubbling, en dans, en bisarr dialog.

Så föreställningen drar ut på tiden och man har visserligen roligt längs den här vägen men man blir också mycket klar över bristerna i ”Fullbokat”.

Det är en tunn pjäs. En historia om en arbetslös skådespelare som sitter i källaren under en fin restaurang och tar emot bordsbeställningar. Många konstiga eller krävande typer hör av sig, och så har vi köksmästaren som gapar på egen telefonlinje och den franske kocken och alla kändisar som kräver specialbehandling.

Det är kul en stund. Men pjäsen beskriver varken någon konflikt eller någon utveckling utan det hela mal på med fordrande gäster och påfrestande chefer och en Sam som blir alltmer stressad. Till sist tycks han i alla fall få en roll på teatern. Roligt för Sam, men det förändrar inte berättelsen.

”Fullbokat” lever helt på Morgan Allings virtuositet.

Mer läsning

Annons