Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad Gävle behövde: en lektion i gatukonst

/

Det en smått absurd upplevelse att se gatukonst-ikonerna Akay och Adams live.
Aha, det är så här de ser ut. Inte så unga killar längre.
De har laptop, böcker till försäljning och overheadmaterial.

Annons

Akay och Adams står framför ett (okej mycket litet) auditorium och föreläser.

På Högskolan i Gävle.

1980- och 90-talets graffitimålare har åtminstone på sätt och vis blivit etablerade. I veckan leder Akay och Adams en kurs (workshop som det kallas nu för tiden) om konstnärlig kreativitet för högskolans design- och estetikelever.

Både kursen och föreläsningen är en del av en pågående designfestival i Gävle.

Men de två gatukonstnärerna är, jag lovar, lika hängivna sina uppgifter som tidigare. Till exempel uppgiften att väcka samhället ur dess kommersiella Törnrosasömn. Till exempel att väcka frågor om vilka som en stad är till för – egentligen. Vad får finnas och inte finnas?

Akay och Adams jobbar fortfarande om natten och utanför lagen.

De är 39 år nu (poliser som överraskar dem brukar själva bli mest förvånade).

De verkar fortfarande kunna leva på nudlar.

De bor på vandrarhemmet under sitt Gävlebesök.

Och det är helt okej om någon som vill köpa en bok skickar betalningen senare.

En av böckerna är en brun kartongbox. Inuti finns bilder och dokumentation av några av Adams olika gatukonstprojekt och dessutom ett lönnfack – hemligheter och hemliga rum intresserar honom nämligen mycket för närvarande.

Lådan finns i en begränsad upplaga. 1 100 stycken som konstnären har suttit hemma och klippt och klistrat. Varenda en för hand.

Akay och Adams berättar för Gävlepubliken om olika gatukonstprojekt de medverkat i genom åren, enskilt, eller tillsammans med andra.

l Ett hemligt övernattningshus byggt i en ventilationskulvert på järnvägsstationen i Köpenhamn intill spår 12. Huset upptäcktes först efter flera år, vid en renovering. Nu finns ett nytt. Ännu hemligare.

l Reklamen i en tunnelbanevagn byttes ut mot skyltar med ordet ”förlåt” och textade ursäkter ur verkligheten: ”förlåt att jag sprang så fort när Falck Security jagade mig med golfklubba och rånarluva”.

l Gungor av återanvänt material, uppsatta runt om i Stockholm.

l Ligga på gatan och spela död. Reagerar någon?

l Jättebokstäver på husväggar i Liverpool: ”Do you worry about climat change?”

l Hopfällbar båt för hemlig paddling i underjordiska dagvattentunnlar.

l Hemliga nycklar till låsta offentliga rum, gömda i biblioteksböcker.

l En specialsydd jacka som kan användas som city-hängmatta.

l En film om reklejmade antigraffiti-skruvar...

På en bänk utanför Stockholms slott finns meningen ”It’s good to be king” inetsad. Att leta efter saker (skyltar, metalldelar) i den offentliga miljön som går att skruva bort och skruva tillbaka i nytt och meningsfullare skick, blev en utmaning. Och en hälsning till graffitins ursprung – hällrisningarna.

Akay och Adams säger i förbigående sånt som:

– Lokaltrafiken i Stockholm tar bort graffitin men lämnar klottret, för att skapa opinion.

– Jag stod med vinkelslip och bröt upp hänglås.

– Tags är det minst omfamnade i hela graffitikulturen men det mest spännande.

– Graffiti är stigmatiserat, så fort man går utanför graffitin går det lättare.

– Vanligtvis när vi gör våra grejer ber vi inte om lov.

– Om man står på marken och målar kommer polisen varje kvart, men står man i en skylift är det aldrig någon som ifrågasätter vad man sysslar med.

Omsorgsfulla, omtänksamma, omdömesgilla. Målmedvetna och handlingskraftiga. Så skulle man utan vidare kunna beskriva dessa två legendariska gatukonstnärer. Förutom sanslöst kreativa förstås. Återanvändning är deras hedersord.

Men vad lever ni på? frågar publiken.

– Vi lever billigt. Vi försöker att inte ha så mycket utgifter.

(Ett och annat reklamuppdrag har åtminstone jag hört ryktas om, men strunt i det.)

Om ni åker fast då? undrar publiken.

Tja. En arbetskostnad. Den får man ta med i beräkningen, säger Akay och Adams.

– Andra lägger ju pengar på att spela golf. n

Ingen rektor ingrep under föreläsningen.

Men studenterna i workshopen har förmanats att hålla sig inom lagens råmärken när deras egna gatukonstverk ska visas på stan i Gävle på fredag (några finns redan på plats).

Bilderna till artikeln tillhör Akays gatukonstprojekt ”I’m sorry”, och är hämtade från www.akayism.com.

Mer läsning

Annons