Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vet hut om vett och etikett

Annons

I mitt barndomshem fanns en liten etikettsbok som omtalade hur värdinnan skulle arrangera tulpanerna vid lunchbjudningar och angav lämplig bredd på leendet mot makens affärsbekanta.

Den var en doft av en finare värld. Lockande men också skrattretande. Varför skulle man imitera överklassens falska artigheter och tillgjorda fjanterier?

I dag finns en ny sorts etikettsböcker. Mängder av dem. De ger sken av att handla om att göra samvaron mellan människor enklare. Om alla hälsar artigt och använder deo blir vardagen naturligtvis trevligare. Inte konstigare än allmän hyfs, respekt och eventuellt kostym på Första maj.

Samtidigt undrar man ju hur det kommer sig att välkammad plötsligt blivit så viktigt. Etikettsexperten Magdalena Ribbing har blivit tv-kändis och man blir niad i kassan på Nian, samma årtionde som att lära sig skriva snygga CV införs i läroplanen.

Samma årtionde som det nya hårdnande konkurrenssamhället snart tvingar var och en att bli sin egen privata företagare med sig själv som produkt, utan kollektivets sammanhållning. Man måste inte bara sälja sin arbetskraft utan först sälja sig själv. Vara välkammad och vinnande. Ännu mer välkammad och vinnande än andra.

Till vår tjänst dyker nu upp en etikettsbok direkt inriktad på arbetslivet: ”Etikett på jobbet – bra att veta på kontoret”.

Den instruerar hur man uppför sig mot chefer och kolleger. Också hur svenska företagsledare bör uppträda mot sina internationella kontakter för att lyckas med affärerna.

Det vill säga – lönsamma framgångskoncept. Så når man konkurrensfördelar, så ökar man sitt värde på marknaden.

Vår tid kräver vassa armbågar – inlindade i korrekt påklistrade leenden märks de mindre.

”I många år har jag svarat på frågor om hyfs, stil och etikett och sett att bekymren på arbetsplatsen tilltar”, skriver Magdalena Ribbing i förordet till ”Etikett på jobbet” (Natur&Kultur förlag).

Allmän förslappning, tydligen.

Och jag som trodde att bekymren på arbetsplatserna berodde på fler arbetsuppgifter på färre personer! På stress, utslagning, ökade vinstkrav, och på att kontor numera också befolkas av inhyrda konsulter som inte behöver förses med motionslokaler och företagshälsovård och får ta säkerhetsrisker på eget ansvar.

Fråga från en som för all del gärna bär kavaj men oftast är lite okammad: föreskriver inte dagens etikettböcker helt enkelt inordning i ledet? Anpassning till rådande förhållanden, basta. Stick inte ut och för allt i världen inte upp.

Medeltidsmadamen Ribbing tycker till exempel att det är en kvinnas eget fel om hon blir klappad på axeln och kallad ”lilla gumman” – det är bara att bära anständigare kläder. Jag tror knappt att jag läser rätt. Sverige år 2011 och tjejer ska lära sig veta hut, förklätt till vett och etikett.

Väluppfostrad låter kanske fint. Så länge man inte tänker på att synonymen heter lydig.

Och förresten, hur civiliserad var egentligen den där belevade härskande klassen, vars beteenden vi uppmanas härma, mot andra än sina likar?

Mer läsning

Annons