Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Viktiga Wille

/

Annons

Är det ens möjligt att underskatta Shakespeares betydelse?

Måhända inte som författare, där är hans inflytande redan monumentalt, en industri av akademiker som producerar en aldrig sinande ordmassa om hans inflytande.

Men författaren och krönikören Stephen Marche tar Shakespears storhet ett steg längre: ”William Shakespeare var den mest inflytelserika personen som någonsin har levt”, inleder han sin roliga lilla bok ”How Shakespeare changed everything”, nyutkommen på engelska.

Jesus, Muhammed och Karl Marx får se sig omsprungna av barden, i Stephen Marches välargumenterade, om än hyperboliska, essä.

Utan Shakespeare ingen Obama, inte några starar i Amerika, inga flickor med namnet Jessika, vi skulle inte se dödskallar överallt i modet och Abraham Lincoln skulle kanske inte ha blivit skjuten på den där teaterföreställningen av en ”bandit”, ett ord som för övrigt heller inte hade existerat utan Shakespeares penna. Vi skulle inte heller, för den delen, ha Sigmund Freud och ”ett sunt sexliv”.

Obamas presidentskap spåras i boken ända tillbaka till Othello, via medborgarrättsrörelsen, en pjäs som placerade en svart man i centrum av scenen.

Döskallen, som numera är en stapelvara i populärkulturen, och inte bara den del som lyssnar på hård musik, kommer förstås från Yorrick i ”Hamlet”.

Alla vet att John Wilkes Booth mördade Abraham Lincoln under en teaterpjäs. Inte lika många känner numera till hans bror, som gjorde sig ett namn inom teatern med tyrannmördarpjäsen ”Julius Caesar”. ”Båda de berömda bröderna Booths liv var sammanlänkade med pjäsen: Edwin Booth använde den till att bli en av sin generations bästa skådespelare; John Wilkes Booth använde den för att mörda USA:s president”, konstaterar Marche.

Min favorithistoria i ”How Shakespeare changed everything” tillhör Eugene Schieffelin, en man som kombinerade två stora kärlekar i livet: Shakespeare och fåglar. Hans mål var att föra in alla fågelarter som nämns i Shakespeares verk till Nordamerika. En galen plan vars ännu mer galna konsekvenser han inte kunde förutse. 1890 släppte han lös 60 starar i New York. Sedan dess har 200 miljoner starar härjat över Amerikas himlar, blivit en pest för kontinentens invånare, en ”ekologisk katastrof” som vittnar om hur mänsklig påverkan kan fucka upp naturen.

Ingen författare verksam i dag kan drömma om att ha samma inflytande som Shakespeare, men historien om stararna visar ändå, med sina märkliga oanade konsekvenser, att en förströdd rad i en text har förmågan att förändra ett ekosystem, ja, att förändra världen.

Författare som säljer tio exemplar av sina böcker, varav hälften till mamma, kan trösta sig med tanken på att de inte orsakat 200 miljoner starar.

Kanske ska vi vara glada för att ingen samtida författare har lika stor makt som Shakespeare. Man bävar inför tanken på vad en, säg, lika inflytelserik Stephen King hade gjort för beståndet av galna Sankt Bernhardshundar.

Mer läsning

Annons