Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vindlande scener över 70 meter tyg

/
  • Fransmännens rytteri går till anfall mot Haralds i en av Bayeuxtapetens 70 scener.
  • Här faller både engelsmän och fransmän i slaget, meddelar texten på Bayeuxtapeten. Också hästar störtar som synes omkull.
  • En man flyr från en fästning på ett rep. I övre fältet skymtar en orm med ett huvud i varje kroppsände.

Sommarserie. Kulturredaktionens medarbetare Dan Sjögren åker till Normandie. I den andra delen handlar det om – Bayeuxtapeten.

Annons

I staden Bayeux finns en tapet som berättar om slaget vid Hastings. Ja, egentligen är det väl ett broderi. Nu står vi och stampar i entrén till det museum där denna berömda textila konst ställs ut.

Vi ska gå omkring sjuttio meter, så lång är den magnifika vävnaden. Och helst vill vi då röra oss fritt, som en spårhund där ingen håller i kopplet.

Men det börjar inte bra. Vi får en lur att ha i örat och rösten i den berättar i ett tempo som passar oss illa. Då stänger vi av apparaten, kliver ur kön och låter tapeten bestämma farten, inte bandet.

Vi har sett tusen bilder på väven men den är mycket grannare i verkligheten. Så är det ju för all del med den stora konsten, den äger en närvaro som är svår att förklara.

Men vår förtjusning beror också på att vi nu kan uppfatta så mycket mer. Här ser man de enskilda trådarna; de är så sinnrikt fästa vid väven, och bilderna blir nästan skulpturala, de får ett djup som inte bilderna förmedlar. Och de har en lyster som vi inte är beredda på.

Tapeten kunde vara världens längsta serietidning. Då får man tänka sig att texten krupit ut ur pratbubblorna men blivit kvar i bilderna. Scenerna är rutor i serien. Men verket liknar också ett reportage, en bred och utförlig skildring av hur Vilhelm besegrar Harald i kampen om den engelska tronen.

Ett par stora bokstäver här och var i väven bildar kapitelrubriker och romerska siffror anger att väven innehåller ett sjuttiotal olika scener.

I tapetens överkant och underdel finns mindre band med separata illustrationer. I dem blandas både vardag och fabler. Kameler, påfåglar, rävar och lejon dyker också upp i de där ytorna.

Vilhelm invaderade England 1066. Det var ett företag som kan föra tanken till invasionen av Normandie, fast omvänt. Vilhelm kom från det länet.

Först skapar han en stor flotta. Männen fäller träd i bilderna, bilar plank och fäster samman bord. Vi ser precis hur de gör, väven skulle kunna vara en instruktion i skeppsbygge.

Och där drar en karl upp sin klädnad och bär ut husdjur och falkar till de redan färdiga båtarna. Han går med rumpan bar! Där lyfter ett par män ombord tunnor med vin, brynjor, ölfat, stridsyxor, lansar, svärd och bågar. Och där slår man ihjäl en ko.

Då sitter folk redan vid årorna och så seglar man till England. En karl klättrar upp i masten för att spana. Havet är bara ett par svarta, vågiga trådar. I nästa scen är de redan framme, en man går i land med en ankarlina och två hästar kliver just ur en båt.

Det hela är mycket enhetligt och stilsäkert utfört, som om det vore måleri och allt kom från en enda konstnärs pensel. Eller lirkades på plats av en enda nål. Men själva gissar vi att det var många som gjorde denna maratonbild och att det tog lång tid, kanske tio år.

Så avlossar bågskyttarna sina pilar och de två härarna brakar samman. De krigare som dör faller ner i det undre fältet som fylls av sköldar, avhuggna huvuden och lemlästade kroppar. En mörk häst välter plötsligt över ända, en annan störtar omkull, en riddare får en pil i ögat. En man hugger sin yxa i huvudet på en häst men får samtidigt ett svärd i ryggen. Till slut, i sista scenen, flyr Haralds män och Harald själv blir dödad. Ville vinner.

Så går vi ännu ett varv och stannar till där vi får lust. Mycket är osorterad vardag. En häst drar en harv och en bonde dödar en fågel med sin slunga. En björn hetsas, man fiskar ål, en komet susar förbi och ett par kvinnliga hästmänniskor kommer galopperande.

Vår egen text blir lite grann som ett slagfält, den också, märker vi.

En blå häst kastar med huvudet när man försöker tygla honom, det är som på ett foto. Och när ett lejon ryter till kan man nästan höra det i tyget!

Mer läsning

Annons