Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Kvarter i Gävle förlorar sin själ

Kvarteren inom Norra Kungsgatan/Valbogatan/Staketgatan/Västra vägen präglas av byggnader uppförda mellan 1930- och 1950-talet. De allra flesta hus är uppförda i traditionella och gedigna material och omsorgen om detaljerna är stor. Huskropparna är långsträckta, ofta byggda i tre våningar. Taken är flacka och fasaderna putsade i ljusa kulörer.

Annons

Ännu finns mycket av de ursprungliga detaljerna bevarade i husen. Portar, fönster och balkongfronter har restaurerats istället för att bytas ut. I vissa fall har det varit nödvändigt att byta ut dessa, men i flera fall har ambitionsnivån då varit hög och nya fronter har fått en utformning lik den ursprungliga. Den ljusa färgsättningen genomsyrar hela stadsdelen. Alla dessa detaljer, ihop med det centrala läget, gör att området är mycket omtyckt och populärt. Bostadsrätterna här är attraktiva.

Det är många gånger de små detaljerna som gör helheten.

När vi idag tittar på ett av de tidigare mest välbevarade husen i stadsdelen, beläget på Hantverkargatan, kan vi snabbt konstatera att snart endast byggnadskroppen kvarstår. Trapphusens vädringsbalkonger är borttagna, liksom de stora fönsterpartierna som sträckte sig i hela trapphusets höjd. Ytorna för fönsterpartierna har nu satts igen med en gråmålad träpanel medan hålen från balkongräcksinfästningarna har plåstrats igen med ytterligare ett material. På halvvåningarna sitter nu små fönster bestående av två enluftsbågar.

Huset som beskrivs ovan ligger mitt i Riksintresse för kulturminnesvård, Gävle stad. Detta betyder att Riksantikvarieämbetet, tillsammans med länsstyrelsen, har pekat ut stadsdelen som kulturhistoriskt värdefull. Kopplat till Riksintresset finns en rad riktlinjer, som syftar till att bevara karaktären.

Om små detaljer byts ut undan för undan, får det på sikt till följd att ett helt område förvanskas. En dag finns inte det där genuina och speciella längre kvar och upplevelsen av området är inte alls densamma som innan.

Dessa ändringar kräver dessutom bygglov eftersom huset ligger inom stadsplanelagt område. Kommunen har i det specifika fall som beskrivs ovan inte fått in någon ansökan om bygglov.

När kommunen beviljar bygglov för kulturhistoriskt intressanta byggnader så går ärendet i de allra flesta fallen först på remiss till länsmuseet. Hos såväl kommunens bygglovhandläggare som hos oss byggnadsantikvarier på länsmuseet, stämmer vi av hur väl förändringarna är förenliga med vad som står i Plan- och bygglagen, PBL. Kapitel 3 reglerar krav på byggnader m.m:

10§ Ändringar av en byggnad skall utföras varsamt så att byggnadens karaktärsdrag beaktas och dess byggnadstekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden tas tillvara. Lag (1998:805)

13§ Byggnaders yttre skall hållas i vårdat skick. Underhållet ska anpassas till byggnadens värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt samt till omgivningens karaktär.

Dessa två paragrafer gäller för all bebyggelse, såväl för hus från 1800-talet som för byggnader som uppfördes under 1980- eller 1990-talet. Väl utformad och bevarad sentida bebyggelse är ju vår framtids kulturmiljöer!

Har ändringarna av byggnaden på Hantverkargatan utförts varsamt?

Bara ett par kvarter från den ovan beskrivna byggnaden, i hörnet av Staketgatan/Kaplansgatan finns en annan bostadsrättsförening som ringde upp länsmuseets kulturmiljöavdelning för någon månad sedan. Här planerades balkongfrontsbyten. Någonstans anade föreningen att fronterna var ursprungliga - och därigenom värdefulla - och ville därför rådfråga oss. Det blev ett bra samtal vilket kommer att resultera i att fronterna antingen kommer att restaureras eller bytas till exakta kopior. Ytterligare en bonus av samtalet blev att föreningen, i samtal med byggnadsantikvarien, fick upp ögonen för de smäckra smidesdetaljer som pryder bottenvåningens fönster samt balkonglådorna i smide, som finns placerade i såväl trapphusbalkongerna som på lägenhetsbalkongerna. Här finns med andra ord goda förutsättningar för att det som ger husets dess karaktär, kommer att vårdas och behållas, vilket även kommer att påverka husets ekonomiska värde på ett positivt sätt.

Vi vill uppmana alla, såväl villaägare som fastighetsförvaltare och boende i flerbostadshus, att titta lite närmare på sin boendemiljö. Upptäck detaljerna – se helheten! Var rädd om karaktäristiska detaljer som t ex fönster och entrépartier. Laga och underhåll byggnader och byggnadsdelar så länge som möjligt innan du gör valet att byta ut detaljer. På detta sätt hushåller du även med våra gemensamma resurser och sparar på miljön.

Kontakta gärna länsmuseets byggnadsantikvarier om du har frågor som rör den byggda miljön. Vi arbetar med kulturhistoriskt värdefulla miljöer i hela länet, från landsbygdens miljöer med torp, fäbodar och lador till storskaliga industrimiljöer och modern bebyggelse. Vi fungerar som en rådgivande instans med ett viktigt uppdrag i att finna lösningar så att vår bebyggda miljö hanteras och utvecklas på ett varsamt sätt. Med välbevarade bostadsmiljöer skapas mervärden för oss alla, såväl besökande som boende.

Ulrika Olsson, byggnadsantikvarie

Anna Lindgren 1:e antikvarie

Länsmuseet Gävleborg