Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkerol Arena och återkallat serveringstillstånd

Det har varit mycket media kring det beslut som fattades av Socialnämndens individutskott att återkalla serveringstillståndet för Brynäs Arena AB.

Annons

Det är fullt förståligt att en sådan fråga får medial uppmärksamhet.
Det som jag främst vill kommentera är inlägg och synpunkter på enskild tjänstemans agerande. Utifrån en del kommentarer till tidningsartiklar och blogginlägg får jag uppfattningen att många inte vet vilka som beslutar om vad.

Alla ärenden och beslut som rör nämndens verksamhetsområde skall beslutas av nämnden. För att det i vardagen skall vara möjligt att driva all verksamhet som nämnden har ansvar för, har nämnden rätt att delegera vissa frågor (överlåta beslutsrätten till andra) till ett utskott, enskild ledamot eller till tjänsteman. Nämnden har i sin delegationsordning beslutat att återkallande av tillstånd enligt alkohollagen skall beslutas av nämndens individutskott. Utskottet består av 5 ledamöter, en (v), två (s) och två (m).


Inför beslut i utskottet har förvaltningen tagit fram förslag till beslut. I detta fall har vår 1:e alkoholhandläggare lagt ett förslag till vad nämnden bör besluta. Nämnden kan välja att följa handläggarens förslag, eller besluta på annat sätt som nämnden anser är bättre. I detta fall var det ett 100 % enigt utskott som beslutade att gå på handläggarens förslag.
Med den bakgrunden blir det felaktigt att angripa vår alkoholhandläggare, eftersom hon inte har tagit beslutet, eller har rätt att ta ett sådant beslut. Hon har lagt fram ett förslag utifrån sin professionella bedömning. Hennes uppgift är att bedöma och hantera ärenden utifrån Alkohollagens lagtext, intentioner i propositionen och rättsfall från domstolar.


Det har också diskuterats och kommenterats om bemötandet. Bemötandet är ett av de absolut viktigaste förhållningssätten för oss som arbetar i Gävle kommun. Det ingår i kommunens värdegrund. Diskussioner om bemötande är något som ofta är aktuellt inom förvaltningen.

Men något annat som också är mycket viktigt i arbete med myndighetsutövning (vilket alkoholärenden är) är att vår kommunikation är tydlig och dokumenterad så att det finns skriftligt vad som sagts och kommunicerats, inte bara som muntliga överenskommelser. Skriftlig kommunikation blir viktigt för rättssäkerheten, bl.a. vid ett överklagande. Våra alkoholhandläggare som arbetar med tillståndsfrågor behöver vara strikta och korrekta.

En vägledning för dem är lagstiftarens uttalade princip, nämligen att alkohollagen skall vara en skyddslagstiftning. Om det uppstår intresse- och normkollision mellan å ena sidan näringsutövande och å andra sidan skyddet ur ett alkoholpolitiskt perspektiv skall skyddsaspekterna gå före.

Jag hyser stort förtroende för våra alkoholhandläggares förmåga att hantera dessa många gånger svåra avväganden, oavsett om det är förslag de lägger fram eller beslut på delegation.


Vi som tjänstemän kan inte kompensera genom förenklade bedömningar eller beslut för vad enskilda tycker är bra eller dålig lagstiftning. Vi har att förhålla oss till de lagar som riksdagen har beslutat, om dessa skall ändras är det en fråga ytterst för riksdagen.

Vi har ibland medial debatt om mobbning, hets och andra kränkningar mot enskilda personer via sociala medier. Sådana angrepp har också förekommit mot vår handläggare i kommentarer till tidningsartiklar eller i blogginlägg som funnits att läsa på nätet. Utifrån ovanstående beskrivning anser jag det olyckligt när en enskild person i sin yrkesutövning utsätts för direkta angrepp och påhopp. Jag hoppas att vi alla med sans kan skilja mellan sak och person.

Mats Collin
Förvaltningschef
Socialtjänst Gävle

Mer läsning

Annons