Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Långsiktigheten och Kamprad

/
  • Sverige går en dyster framtid till mötes. De kommande två åren spås präglas av relativt armod och 100 000 färre arbetstillfällen.

Konjunkturinstitutets prognos för de kommande två åren är allt annat än munter läsning.

Annons

Sverige befinner sig nu i en recession enligt institutet, ett läge av ekonomisk tillbakagång där Sverige enligt Konjunkturinstitutet prognoser kommer tvingas se 100 000 arbetstillfällen försvinna och arbetslösheten stiga till över 8 procent 2010. Vilket i så fall innebär att vi befinner oss i ett läge Sverige inte sett sedan finanskrisen vid 1990-talets början.


Samtidigt som Konjunkturinstitutet levererar sin dystra prognos för framtiden meddelade regeringen under gårdagen att den nu sjösätter sin stabilitetsplan. Ett paket som skall garantera bankerna trygghet även i en tid av turbulens och som bland annat bjuder på statliga garantier till ett värde av 1 500 miljarder kronor.


Stabiliseringspaket av den typ Sverige och andra länder nu antar för att göra staten till bankernas trygga famn och därmed även vår i kris riskerar dock också bli grogrund för framtida problem. Finansinspektionen har varnat. Utformas systemen allt för kravlöst riskerar staten lägga grunden för att vi även i framtiden kommer tvingas genomlida finanskriser delvis baserade på en allt för vårdslös kreditgivning.


De framtida effekterna av staternas garantier och stabilitetsplaner är omöjliga att förutspå. I dagsläget fungerar de däremot som finansiellt valium. Med staten i ryggen kan både bankerna och deras kunder försjunka i något som i alla fall liknar trygghet. Men trygghet i det här fallet kan också risker bli framtida friskrivning från vårdslös kreditgivning. Det svenska systemet kräver förvisso motprestationer från bankernas sida i form av inbetalda avgifter och strypta chefslöneökningar och bonusutdelningar. Men om det är tillräckligt högt ställda krav är svårt att avgöra.


Med blicken i backspegeln går det däremot onekligen att konstatera att de finansiella system vi byggt upp är långt bräckligare än önskvärt. Att förlita sig på ett självsanerande finanssystem, förmöget att sunt balansera risktagande och stabilitet var en kollektiv felbedömning baserad på presumtionen om närvaron av en marknadslogik som uppenbarligen inte ens existerar.


Därför är det inte heller med facit i hand särskilt svårt att bland annat förstå Ingvar Kamprads ovilja att börsnotera sitt älskade Ikea, något Kamprad avstått ifrån just på grund av de nyckfulla svängningarna och det kortsiktiga tänk som präglar finansmarknaden. Ett tänk som bland annat hade försvårat Ikeas långsiktiga investeringar på högriskmarknaden Ryssland om företaget varit börsnoterat. Ingvar Kamprad, som i en intervju i E24 konstaterar att finanskrisen är en nyttig tillnyktring och välbehövligt reningsbad.


Förhoppningsvis kommer skeendet vi nu ser bli just detta, ett tillnyktrande reningsbad som leder till en förändring för ökad ekonomisk stabilitet. Men tyvärr är det inte en självklarhet. Människan har som bekant en tendens att upprepa sina misstag.

Mer läsning

Annons