Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När rasismen maskeras till omtanke om kvinnor

/
  • Massövergrepp mot kvinnor i Köln, Kalmar, Stockholm och Gävle har uppmärksammats stort.

Det är nästan rörande. Så mycket sympati som i denna stund riktas mot kvinnor som utsätts för övergrepp. Fast det är inte lika rörande när vi inser syftet.

Annons

Det är inte svårt att lista ut varför sympatin för kvinnor just nu väller fram. Sympatin från män. Vita, arga män. Anledningen är att förövarna denna gång misstänks vara av utländsk härkomst.

Att kvinnor utsatts för övergrepp i Köln, Kalmar, Stockholm och Gävle är fruktansvärt. Men det är tyvärr inget nytt. Kvinnor har utsatts för övergrepp i Köln, Kalmar, Stockholm, Gävle, Sandviken och Hofors ända sedan människor bosatte sig på dessa orter. Det har bara inte blivit en nyhet förrän nu. Nu när rasismen kan maskeras i omtanken om kvinnor.

Ingen människa har rätt att förgripa sig på en annan människa. Ändå händer det. Om och om och om igen.

Kvinnor har i alla tider, i alla samhällen, fått känna oönskade händer på sina kroppar. Fått höra oönskade tillmälen. Det är som att det är okej, att det inte är något att uppröras över, så länge det handlar om tafsande och hotande män med samma ursprung som den utsatta kvinnan.

Den pågående debatten handlar nu om att övergreppen som skett de senaste veckorna handlar om kultur. Och, ja, till viss mån handlar det om kultur, en manlig kultur. Om patriarkatet. Detta att samhället är byggt av män, för män. Där kvinnan är en anomali, något som inte hör till mallen.

Den man som verkligen och ärligt bryr sig om kvinnors trygghet bör stå upp för kvinnans rätt till sin kropp och sfär, alltid, i alla lägen. Även när övergreppen begås av en landsbroder. Säga stopp, protestera, skriva upprörda insändare –och inte minst inse sin egen del i händelserna. Inse att machoidealet inklusive den tillhörande jargongen är en bidragande orsak till att mäns övergrepp mot kvinnor över huvud taget sker och alldeles för ofta viftas bort som något mindre allvarligt. Såväl i Marocko som i Sverige.

Ingen människa har rätt att antasta en annan människa. Vare sig du är man eller kvinna, ursvensk eller nysvensk, plåtslagare eller ledarskribent har du rätt att ofreda eller attackera en annan människa. Vi har alla ett ansvar att freda varandra, alla ett ansvar för att spräcka den norm som ger män rätt att förgripa sig på kvinnor utan att samhället orkar bry sig. Och det gäller i alla lägen.

***

Ladda ner Arbetarbladets nya app till Iphone eller Android för lokala opinionstexter direkt i din smarta telefon.

Mer läsning

Annons