Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Gemmel: Ett högt pris för krossat glastak

Annons

Med en knapp marginal valdes tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen under tisdagskvällen till ny EU-kommissionsordförande. Hon är den första kvinnan i EU:s historia att leda kommissionen. Det är viktigt. Men frågan är vad priset är för ett krossat glastak.

Hon var långt ifrån ett självklart val för det nyvalda Europaparlamentet.

EU-kommissionen är, förenklat, EU:s regering. Den leds av en ordförande och består av en kommissionär från varje EU-land. Inför vårens val till Europaparlamentet, lanserade de olika partigruppernas spetskandidater till kommissionens ordförandepost. De hade politiska program som de rest runt i EU och försökt vinna stöd för i parlamentet.

När ministerrådet, ministrar från de olika ländernas regeringar, lade fram von der Leyen som ordförandekandidat, tog de ifrån parlamentet månader av arbete med spetskandidater och möjligheten att som EU:s enda demokratiskt valda institution utse kommissionens chef.

Endast en gång har parlamentet fått välja kommissionens ordförande i enlighet med systemet med spetskandidater. Det var den senaste mandatperioden då EPP:s kandidat Jean-Claude Juncker satt som ordförande. Ministerrådet såg till att så inte blev fallet den här gången. EU:s regeringschefer kunde efter förhandlingar inte komma överens om en av toppkandidaterna. Istället sitter nu en av Angela Merkels närmaste bundsförvanter, en kompromisslösning, som ordförande för EU:s regering.

Som minister för det tyska ministeriet för familj, äldre, kvinnor och unga har von der Leyen infört utökad föräldraförsäkring och rätt till förskola för barn över 12 månader. Men de senaste åren har hon varit försvarsminister, kritiserad inte bara av oppositionen utan även bland sina egna.

Under hennes ledning har den nedmonterade tyska militären, istället för att återuppbyggas, drabbats av materialbrist. von der Leyen har även använt motsvarande en miljard kronor per år i konsultkostnader under sin tid som försvarsminister. När hon nu lämnar den posten gör hon det som en av Merkels minst populära ministrar.

De svenska socialdemokratiska europaparlamentarikerna tvekade länge om de skulle rösta för von der Leyen. Hennes första förslag på politisk plattform innehöll för dålig klimatpolitik och det fanns en rädsla för att hon inte skulle stå upp för EU:s demokratiska principer gentemot länder som Polen och Ungern.

Efter förhandlingar har von der Leyen har utlovat en Green New Deal, en ny grön giv, för Europa, där Europa ska vara klimatneutralt år 2050. Hon utlovar även satsningar på jämställdhet, till exempel kvotering till bolagsstyrelser, en fråga hon drev mot Merkel i den tyska regeringen. Det, tillsammans med hennes förslag om stärkt demokrati i EU gjorde de svenska socialdemokraterna tillräckligt nöjda. De säger sig alla ha röstat ja till von der Leyen.

Sannolikt gjorde dessa svenska representanter bedömningen att det här var det bästa som gick att få i nuläget. Men, precis som med 73-punktsprogrammet, undrar jag om inte valet av Ursula von der Leyen ur ett svenskt, socialdemokratiskt perspektiv är lite som att kissa på sig. Det känns väldigt varmt och härligt nu, men kommer snabbt bli kallt och obekvämt och man kanske även ångrar sig.

Annons