Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lobbyister försvagar demokratin i EU

Lobbyism och förekomsten av ”hemliga” expertgrupper är ett problem för EU:s legitimitet, tycker Anita Walther, Seppo Laine, Björn Öberg, Kristina Sjöström och Lena Eriksson från Vänsterpartiet i Gävle.

Annons

7 juni är det val till Europaparlamentet.

Lobbyverksamheten inom EU har ett påtagligt inflytande över unionens lagar och utveckling. Byråkrati och kapitalintressen är djupt sammanflätade med varandra genom lobbyismens starka ställning. Det är lönsamt att påverka EU-beslut. Ett faktum som undergräver den demokratiska dimensionen i både EU och de enskilda medlemsländerna.

Bryssel är i dag jämte Washington lobbyismens huvudstad i världen. Antalet verksamma lobby- ister uppskattades 2005 till 15 000 personer. Det lär finnas 2 500 lobbykontor. Dock är det ingen som exakt vet antalet eftersom det saknas krav på registrering av dem som har till uppgift att lobba och påverka beslutsfattare. Inom EU-systemet är både registrering och uppförandekoder av lobbyverksamheten en frivillig åtgärd. Till skillnad mot både USA och Tyskland som på hemmaplan har krav på registrering.

Inom den organiserade lobbyismen finns många olika grupperingar av företag från båda sidor av Atlanten. Det är internationella företag/organisationer som har intresse av att skapa en gemensam marknad, få en harmonisering av de ekonomiska lagarna och att näringslivets konkurrenskraft ska ges företräde i Europa- unionen. Att lobbyismen har fått genomslag märks genom att begreppet konkurrenskraft numera genomsyrar lagtexter, strategidokument och domstolsavgöranden.

Det finns också cirka 1 200 expertgrupper, utsedda av Europarådet och EU-kommissionen. Grupper som är handplockade från medlemsländerna och som består av personer från företag, myndigheter och forskare. Grupper som har ett stort inflytande över de lagar som utformas inom EU. Uppgifter om vilka som ingår i dessa expertgrupper och vilka organisationer de representerar saknas till största delen.

Enligt LO-tidningens nätupplaga i augusti 2008 finns det 436 expertgrupper varav endast 50 grupper är offentliga inom följande verksamhetsområden: Industrifrågor, forskning, energi, hälso- och sjukvård samt miljöfrågor. Inom ramen för de angivna områdena är det 11 procent av EU-kommissionens expertgrupper som är offentliga. Övriga 89 procent arbetar helt i det fördolda och undergräver tillsammans med andra lobbygrupper därmed den demokratiska dimensionen.

Dessa expertgrupper avgör, tillsammans med tjänstemannagrupper som är knutna till minister- rådet, enligt uppskattning sex av tio frågor som beslutas i unionen. EU-ambassadörerna och EU-ministrarna bestämmer resten. Även här har lobbyisterna goda möjligheter att påverka beslutsfattare.

När/om Lissabonför- draget träder i kraft får EU-parlamentet tillsammans med medlems- ländernas regeringar fler frågor att fatta beslut om (kallas medbeslutande). EU-parlamentet får då beslutanderätt inom 86 olika politikområden. Viktiga områden: Jordbruk, utrikeshandel, juridiskt samarbete, straffrätt, hälsa, turism, bistånd, regionalpolitik, avregleringar av vissa sektorer, energi, gränskontroller, invandring, asyl, polissamarbete samt en större del av EU:s budget.

För Europaunionens legitimitet är lobbyism och förekomsten av ”hemliga” expertgrupper ett problem genom att den skapar en otydlighet om varifrån förslag till beslut kommer och vem som i praktiken beslutar. Väljarna har ingen möjlighet att ställa vare sig lobbyister eller byråkrater till ansvar.

Vänsterpartiet i Gävle

Mer läsning

Annons