Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mamma, mamma, barn...

Ettåriga Alice Stridh har två mammor.

– När hon börjar fråga varför hon inte har någon pappa tänker vi förklara så gott vi kan, säger Sofia Larsson, 26 år.

Annons

I ett lagom stort och mycket charmigt trevåningshus i Sandviken bor Linda Stridh och Sofia Larsson med dottern Alice, mopsen Gunnar och katterna Stina och Totte. Efter två års totalrenovering börjar villan bli klar. Vardagsrummet har förvandlats till ett modernt kök. Det är nytapetserat och nymålat i alla rum.

Lintotten Alice vilar tyst i Lindas famn. Hon lutar sitt sömniga huvud mot Lindas trygga hjärtslag.

– Det är jätteroligt att vara förälder. Livet har förändrats, säger Linda Stridh, 34 år.

– Men vi gör ungefär samma saker som tidigare. Vi umgås med vänner som har barn och vi gillar att resa. När Alice var sju månader åkte vi till Miami, inflikar Sofia.

När Linda och Sofia blev ett par för sju år sedan var det ännu inte tillåtet för kvinnliga par att skaffa barn via insemination på klinik.

– De flesta åkte till Danmark för insemination, berättar Linda.

Men längtan efter barn har alltid funnits där. När de väl hade bestämt sig, kontaktade de hälsocentralen i Sandviken. De fick komma till sjukhuset i Gävle som remitterade vidare till en klinik i Uppsala. Sedan inleddes en utredning med läkarundersökningar och utfrågningar av psykologer och kuratorer.

– De ville veta om vi hade jobb, hur stabila vi var och om vårt förhållande var seriöst, säger Sofia.

– Från första läkarbesöket till att Alice låg i magen tog elva månader. Vi var förvånade över att det gick så snabbt eftersom vi hade hört om utredningar som tagit flera år.

Hur bestämde ni vem som skulle bära barnet?

– Jag var förlossningsrädd, men Fia ville gärna, förklarar Linda.

Spermadonatorn är okänd för dem. Det finns ingen pärm där par får välja donator utifrån egenskaper och utseende.

– Nej, kliniken valde en donator som skulle passa oss. De utgick från mitt utseende, men jag bad dem att bortse från min vikt, säger Linda och skrattar.

Vid insemination är det viktigt att tajma ägglossningen. Sofia gjorde många ägglossningstest hemma.

– När den visade utslag skulle vi ringa till kliniken och åka dit inom en halvtimme.

De tre första försöken misslyckades.

– Det var en jobbig tid. Jag kände en press eftersom man får sex befruktningsförsök som landstinget betalar, sedan måste man betala själv, säger Sofia.

Men fjärde gången tog det.

De första som fick veta var Lindas föräldrar.

– De blev överlyckliga. Alice är deras första barnbarn, säger Linda.

7 september, en vecka före utsatt tid, föddes Alice på Gävle sjukhus.

– Det var helt ofattbart. Jag fick klippa navelsträngen, men jag minns knappt något, säger Linda som låtit tatuera in ett kärleksbudskap på sin högra underarm.

”Jag ger dig all den kärlek jag har Alice”, står det med snirkliga bokstäver.

Sofia var föräldraledig det första halvåret. Nu är det Linda som är hemma.

Hittills har de inte mött några fördomar från omgivningen.

– Nej faktiskt inte, de som tycker illa säger väl inget direkt till oss, tror Linda.

Sofia nickar.

– Vi har världens gulligaste BVC-sköterska. Hon är professionell och vänder sig till lika mycket till oss båda när hon pratar.

Men ibland märker de att de avviker från den heterosexuella normen.

– Barnmorskan ursäktade sig när jag skulle fylla i journalen, det stod pappa där jag skulle skriva mina uppgifter.

Lindas lönekontor ifrågasatte Linda när hon skulle vara föräldraledig de första tio dagarna efter förlossningen.

– En tjej kan inte ta ut pappadagarna sa de. Men min chef var cool och svarade att det är ju två tjejer som har fått barn. Då fick han ett litet okej från lönekontoret. Vissa hänger väl inte med, säger Linda och ler.

Båda jobbar på Sandvik och där kan jargongen vara tuff.

– Det är bara att hänga med, säger Linda.

Men de får också mycket stöd av uppmuntrande kollegor.

Inte ens inom kyrkan har de mött något motstånd.

– De är hur öppna som helst. Vi går på kyrkans öppna förskola och babymassage.

Alice är dessutom döpt.

– Vi fixade fram en präst som var bög och gift med en man. Han var jättebra. Dopet kände avslappnat och kärleksfullt.

Alice kallar både Linda och Sofia för mamma. Ibland får de frågor om hur de hanterar avsaknaden av manliga förebilder.

– Manliga förebilder kan hon hitta bland våra vänner och släktingar. Vår granne Inge är väldigt gullig med Alice. Hon kallar Inge också för mamma, säger Sofia och skrattar.

De skulle gärna vilja ha ett barn till, ett syskon.

– Den här gången är det min tur, om det fungerar, tillägger Linda.

Kliniken har sparat spermier från donatorn, så att Alice syskon får samma donator som hon.

Linda och Sofia fick barn via en okänd donator på klinik i Uppsala. ”Donatorns spermier sprids till par över hela landet och samma donator får inte ge mer än två barn till tre familjer, för att minimera risken för att halvsyskon träffas och blir kära”, förklarar Linda.