Annons
Vidare till arbetarbladet.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Män, makt och mutor

Hur känner man igen en aktör i en korruptionshärva? Titta bland medelålders män med makt.

Just dessa egenskaper är nämligen kännetecken för såväl den som mutar, som den som blir mutad. Främst handlar det om män inom byggsektorn som mutar kommunala tjänstemän. Och det är inte alls särskilt ovanligt. Hela åtta av tio stora kommuner i Sverige uppger att de tror att korruption förekommer i den egna kommunen.

Detta enligt Statskontoret som på måndagen presenterade sin rapport om korruptionens omfattning i Sverige.

Sverige brukar beskrivas som ett av världens minst korrumperande länder. Men det är en sanning som inte längre är huggen i sten. Av naturliga skäl går det inte att fastställa den exakta omfattningen av korruptionen i Sverige. Men det går att mäta politikers, tjänstemäns och företagares uppfattningar om korruption i den egna branschen eller verksamheten. Precis det har Statskontoret gjort, och de har kommit fram till att korruption inte är så ovanlig i Sverige som man kan tro – och att omfattningen av allt att döma har ökat under de senaste åren.

Forskarna varnar för den skenande utvecklingen av att allt mer av den kommunala verksamheten läggs över i kommunala bolag, där såväl insyn som kontroll är sämre än i de kommunala förvaltningarna. Det riskerar att leda till att korruption blir allt mer accepterat bland aktörerna och allt vanligare. Samtidigt som medborgarna saknar insyn i bolagens verksamhet.

Forskarna riktar även kritik mot den lokala mediegranskningen. Med svagare lokalredaktioner och en ny slags medielogik minskar intresset för djupare analys och granskande journalistik. Det är en allvarlig utveckling. För det handlar om våra gemensamma pengar. Pengar som ska inte ska hamna i fel fickor. Därför krävs att medierna avsätter resurser till granskning, inte minst av de kommunala bolagen.

Enligt anmälningsstatistiken är de som upptäcker, och larmar, om korruption i Sverige främst privatpersoner (och i viss mån journalister). Den formella kontrollen i kommunerna och landstingen ligger bara bakom 11 procent av de anmälda brotten.

Vi behöver alltså så kallade whistleblowers för att lyfta upp oegentligheter inom våra kommunala verksamheter. Men, att larma om oegentligheter inom den egna verksamheten har ofta ett högt pris. Lojalitet har en tendens att prioriteras framför lydnaden för lagen och hänsynen till medborgarna. Detta måste vi förändra.

Det krävs ett starkare skydd för anställda som larmar om fiffel och båg. Det krävs att vi förändrar våra attityder gentemot dem som vågar larma.

Det krävs att vi granskar männen med makt. Anna Norling

Inte ovanligt. Medelålders män med makt är egenskaper för såväl den som mutar, som den som blir mutad. Och det är inte alls särskilt ovanligt.