Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kräftskivan symbol för folkhemmet

Nu är det kräftpremiär. Den svenska kräftskivan är en unik tradition som hänger samman med folkhemmets framväxt, enligt etnologen Jonas Engman.

Annons

Fram till 1994 var det i varierad grad förbjudet att fiska kräftor mellan november och augusti i Sverige. Det är därför många uppfattar att kräftpremiären infaller den 7 eller 8 augusti.

– Trots att förbudet inte finns längre beter vi oss som om det finns en regel. Det är så traditioner fungerar, man ska göra det vid en viss tidpunkt och det gäller att göra rätt, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Traditionen med kräftskiva har vuxit fram under 1900-talet, men har sitt ursprung i 1800-talets borgerliga "kräftsupar".

– I bondesamhället var man väldigt lite intresserade av kräftor, det betraktades knappt som mat. Det var de högre stånden som åt det. Först under 1900-talet plockades det upp av den växande medelklassen. Kräftätandet är väldigt förknippat med välfärdsamhällets framväxt, det som vi kallar folkhemmet, säger Jonas Engman.

Det ska helst vara svenska kräftor, svensk snaps, dill, Västerbottenost och svenska flaggor på bordet.

– Det är något inhemskt och det är det vi hyllar, säger Jonas Engman.

Han tror att kräftskivan som tradition kommer att leva kvar länge.

– Ett skäl till det är att den är så förknippad med vår uppfattning om svenskhet. Vi lyfter gärna fram kräftätandet som något svenskt för att det är så udda. Vi blir lite prilliga när vi sätter på oss hattar och blir glada i hatten, säger Jonas Engman.

JANERIK HENRIKSSON / TT

Mer läsning

Annons