Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mattelyftet – en reform att räkna med

Annons

Nu genomför vi ett välbehövligt och efterlängtat mattelyft. Sammanlagt satsar vi 2,6 miljarder för att stärka matematikundervisningen.

Svenska elevers matematikkunskaper har kraftigt försämrats under ett antal år. Som vanligt är bakgrunden till detta komplex. En viktig förklaring är dock de undervisningsformer som hämmar elevernas kunskapsutveckling. Så kallat ”eget arbete” har tyvärr präglat matematikundervisningen runt om i landet. Eleven lämnas ensam med sin mattebok och får inte de genomgångar och förklaringar som ämnet kräver. Denna undervisningsform har drabbat fler ämnen, men i synnerhet matematiken. Det har länge varit tabu att ifrågasätta lärares undervisningsmetoder. Genom nationella och internationella utvärderingar vet vi nu vad som inte fungerar och det är hög tid att göra oss av med de pedagogiska modeller som inte håller måtten och missgynnar eleverna. Alla metoder som används i undervisningen i skolan bör vila på forskning och beprövad erfarenhet, inte på ideologi.

Matematik är som bekant ett ämne som förutsätter en aktiv lärare som ingående förklarar, instruerar och ger konkreta exempel. Den som undervisar i matematik måste även ha gedigna kunskaper i ämnet. Olyckligtvis ser vi brister även här. Andelen obehöriga lärare är alltför stor. På gymnasiet saknar en fjärdedel lärarexamen i matematik, vilket är helt oacceptabelt. Kombinationen undermålig pedagogik och otillräckliga ämneskunskaper hos läraren har varit förödande.

Nu vill vi ge matematikundervisningen ett rejält lyft. Mattelyftet innefattar tre komponenter. För det första måste matematiklärarnas behörighet och kompetens stärkas. Vi avsätter därför 1,3 miljarder mellan 2012-2015 för att möjliggöra fortbildning, vidareutbildning och forskarskolor för lärare som vill ha licentiatexamen och bli lektorer.

För det andra vill vi stimulera matematikundervisningen i grundskolan genom att utöka undervisningstiden med 120 timmar. Från hösten 2013 genomförs detta.
För det tredje fortsätter den så kallade ”läsa-skriva-räkna”- satsningen. Av den totala satsningen går 50 miljoner till matematiken under 2012.

Under 2011-2012 genomförs omfattande utbildningsreformer. Vi får bland annat en helt ny gymnasieskola, nya kurs- och läroplaner för grundskolan, en ny skollag och en ny lärarutbildning. Allt detta tillsammans med lärarlyftet och mattelyftet kommer att rusta skolan för framtiden. Vi lägger nu grunden för en modern kunskapsskola med fokus på elevens kunskapsutveckling.

Margareta B Kjellin (M)
Riksdagsledamot från Gävleborgs län


Margareta Pålsson (M)

Riksdagsledamot från Åstorp
Ordförande i Utbildningsutskottet

Mer läsning

Annons