Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maud Olofsson och utgiftstaket

/
  • Bluff. Maud Olofsson har gång på gång under den senaste tiden kritiserat socialdemokraterna för att spräcka utgiftstaket med 35 miljarder kronor. Det är att  bluffa om verkligheten.

Maud Olofsson fortsätter att bluffa om utgiftstaket. Kanske hoppas hon att ett evigt upprepande av att socialdemokraterna lyfter taket med cirka 35 miljarder kronor ska gå hem i stugorna.

Annons

Det var Göran Persson, med stöd av centerpartiet, som efter Bildt-regeringens ekonomiska misslyckande i början på 90-talet lade fast ett nytt regelverk för budgetarbetet. En modell med ett utgiftstak infördes, ett tak som gälla tre år framåt. Det är detta regelverk som gäller fortsatt i dag.

Både i regeringsställning och i opposition har Mona Sahlin all rätt att sätta vilket utgiftstak hon vill bara hon får statsfinanserna i balans, eller helst med ett överskott.

Lägg därtill att LO sedan länge varit kritisk mot utgiftstaket. Framför allt att det läggs fast under en treårsperiod. Mycket kan hända under tre år som förändrar ett lands ekonomi. Samtidigt är det viktigt med budgetdiciplin, men också bra om det kunde bli en seriös debatt om budgetreglerna och inte pajkastning.

Under sin regeringsperiod fram till 2006 lyckades den socialdemokratiska regeringen hålla sig inom det uppsatta utgiftstaket. Detta trots ständig kritik om risken för motsatsen från den borgerliga oppositionen. Utifrån detta blir det svårt för oppositionen att formulera en trovärdig kritik mot att socialdemokraterna i opposition skulle dumpa utgiftstaket. Mona Sahlin tänker inte dribbla med statsfinanserna, men hon vill satsa på rättvisa och välfärd.

Skatter som är rättvisa och ger rättvisa har medborgarnas stöd.

Det är något som den borgerliga alliansen gärna glömmer i sin iver att genomföra sitt systemskifte. Välfärdspolitiken har ett grundmurat förtroende hos svenska folket.

När det gäller satsningar på vård, omsorg och skola är samstämmigheten stor inom breda grupper i det svenska samhället; ytterligare resurser måste till för att kvalitet och rättvisa ska kunna bibehållas. Inte stora skattesänkningar. Detta utesluter självfallet inte omfördelningar inom skattesystemet.

Mer läsning

Annons