Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

...men i parlamentet blir det mat och klimat

Mat, klimat och pengar.
Det EU-parlament och de 18 svenska parlamentariker som tillträder efter valet 7 juni kan räkna med att få arbeta med en del väljarnära frågor.

Annons

Ärenden om klimat och energi blir stora frågor även de kommande fem åren när EU ska gå vidare med förslag om hur utsläpp ska minskas och energi produceras och sparas. Det spiller också över på jordbruk och matproduktion.

Eftersom parlamentet inte har rätt att väcka egna förslag till lagar styrs dess arbete av vad EU-kommissionen föreslår, många gånger på beställning av medlemsländernas regeringar.

– Det som är viktigt för EU blir viktigt för EU-parlamentet, säger Göran von Sydow, forskare på Institutet för Europapolitiska studier (Sieps).

Det lär bli fortsatt krishantering när effekterna av den finansiella oron ska mötas och när unionen ska enas om hårdare regler för finansmarknaderna. Flera stora lagstiftningspaket är på gång och trycket på och viljan att ta i hårdare än tidigare är stort.

– I frågor om ekonomi handlar det för parlamentet om att flytta fram sina positioner. Ekonomi har hittills mest varit något som bollats mellan medlemsländerna och kommissionen, säger Göran von Sydow.

En av de få frågor som verkar kunna bli en riktig konfliktfråga mellan svenska borgerliga ledamöter och socialdemokrater är den om EU-medborgares rätt att få vård i andra EU-länder.

EU:s domstol har i flera domar slagit fast att medborgarna har rätt att till exempel få en operation utförd i ett annat medlemsland, om vården inte kan ges i hemlandet.

Men det står en stor strid om på vilka villkor det ska ske och hur fritt det ska vara.

– Om det tidigare har handlat mycket om villkoren för hur varor fritt ska få röra sig i unionen kan det nu bli mer om de mjuka aspekterna av fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer, som sjukvård, tror von Sydow.

Det första stora testet för det nya parlamentet blir när det i juli, första gången ledamöterna samlas efter valet 7 juni, ska säga bu eller bä om ny ordförande för EU-kommissionen.

En majoritet av medlemsländerna verkar vilja se den nuvarande ordföranden Jose Manuel Barroso få förtroende för fem år till. Men socialistgruppen i EU-parlamentet har varnat för att den inte tänker rösta ja till Barroso om han inte lovar att hans nya kommission ska se över EU:s regler för utstationering av arbetskraft.

Barroso hade en svettig resa när han tillträdde 2004. Då vägrade parlamentet att godkänna hans laguppställning.

Efter de förhör som ett av parlamentets utskott hade med kandidaterna till kommissionen tvingades han att byta ut två av dem och ge en tredje ändrade arbetsuppgifter för att få ett ja från parlamentet.

Om Lissabonfördraget, förslaget till nytt paket av grundregler för EU, får grönt ljus av de irländska väljarna i höst betyder det att parlamentet får mer att säga till om. Det gäller främst EU:s budget, jordbruks- och fiskepolitik samt rättsliga frågor, som asyl och migration.

Går det inte igenom minskar det flera svenska kandidaters möjligheter att åstadkomma något i parlamentet.

Lars Larsson/TT

Mer läsning

Annons