Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Misslyckanden blir bra tv

Annons

Det senaste årets ekonomiska kris har fått pengar, och handel, att mer än någonsin te sig som abstraktioner, siffror som saknar återkoppling till verkligheten.

En som livnärt sig inom ekonomins abstrakta sektor, i Londons finanssmet, är Conor Woodman. Men i spåren av finanskrisen bestämmer han sig för att byta siffrorna mot en konkret, basal handel. Han satsar 25 000 pund av sina egna pengar och ger sig ut i världen för att söka ekonomins rötter.

Resultatet är tv-serien ”Around the world in 80 trades” (TV8). I ett typiskt avsnitt får vi följa hur Conor Woodman försöker slå sig in på kamelmarknaden. Tanken är att köpa kameler på en marknad, transportera dem över gränsen till Egypten, för att där sälja dem med vinst. Vilket inte går så bra. Vissa av handlarna vill inte ens prata med honom. Nästa försök är att köpa upp kaffebönor, som också transporteras långväga för att säljas med en liten vinst. I det fallet är bönorna inte av den toppkvalitet som han tror, men han lyckas åtminstone sälja dem.

Mönstret återkommer. Idén är att köpa upp en vara på ett ställe och transportera den till ett annat, där man kan anta att den har ett högre värde. Handelns grund sedan urminnes tider, långt före sub prime-lån och hedgefonder.

Att syssla med riktig handel visar sig inte vara lika lätt som Conor Woodman hoppats. Marknaderna är ofta stängda (i synnerhet handel med djur, visar det sig, efter att han har misslyckats fullkomligt med hästhandel) och kräver kontaktnät och specialistkunskaper. Ur den aspekten är ”Around the world in 80 trades” ett naivt projekt. Sedan kan man fråga sig vad som är huvudsyftet: att verkligen göra vinst på handeln, eller att göra bra tv.

Att Woodman oftast misslyckas blir bra tv, inte minst för att han är en riktigt dryg karl som man hoppas ska bli blåst av afrikanska kamelhandlare. Men med tiden vinner han poäng med sin entusiasm. Han gnäller mycket, men när det är färdiggnällt går han vidare till nästa projekt. ”Okej, så jag misslyckades med att sälja sydafrikanskt vin till Kina, då försöker jag sälja jadeskulpturer istället”.

Jag vet inte om programmet ger så många insikter i handel, annat än att man ska vara väl förberedd och inte chansa lika hejvilt som Conor Woodman. Att titta på ”Around the world in 80 trades” för att bli en slipad affärsman är som att fråga jultomten om diettips.

Vad ”Around the world in 80 trades” däremot illustrerar är att denna småhandel verkar vara ett roligt och lärorikt sätt att resa. Conor Woodman kommer i närkontakt med lokalbefolkningen, ser delar av världen som han aldrig hade skymtat annars, får en inblick bakom turismens potemkinkulisser. Så som reseprogram är ”Around the world in 80 trades” oändligt mycket mer givande än de där uppstyltade videovykorten som Hans Fahlén (och allt vad de nu heter) skickar i svenska reseprogram.

 

Kristian Ekenberg

Mer läsning

Annons