Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Mobilstrålning orsakar inga skadliga hälsoeffekter

Annons

Olle Johansson med flera skriver i en insändare i Arbetarbladet den 3 januari att ”Strålningen ger oss hjärnskador”.

Först och främst: Det finns ingen säkerställd kunskap om att låga exponeringsnivåer av radiovågor (”mobilstrålning”) skulle kunna orsaka några skadliga hälsoeffekter. När det gäller radiovågor från mobilbasstationer, trådlösa datornätverk, radio och TV och liknande är Strålsäkerhetsmyndighetens bedömning att de inte orsakar några skadliga hälsoeffekter hos allmänheten. I stort sett alla strålsäkerhetsmyndigheter i hela världen gör samma bedömning, liksom världshälsoorganisationen, WHO.

Man kan också konstatera att vi har haft låga nivåer av radiovågor i ungefär samma frekvenser, från radio- och TV-sändare, i vår närmiljö i mer än 50 år utan att några skadliga effekter har kunnat iakttas, varken på människor, djur eller växtlighet. När det gäller de besvär (sömnproblem, huvudvärk mm.) som tas upp i insändaren har man, trots omfattande forskning, inte kunnat finna något orsakssamband med exponering för radiovågor.

För mobiltelefoner finns däremot en vetenskapligt grundad misstanke om möjliga hälsoeffekter vid långtidsanvändning, det vill säga längre än tio år. Misstanken är visserligen svag, men Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar ändå försiktighet vid användning av mobiltelefon: Använd hands-free och håll ut telefonen från kroppen. Rekommendationerna är särskilt viktiga för barn och ungdomar eftersom de med stor sannolikhet kommer att använda mobiltelefon under lång tid.

För användning av mobiltelefon har vi alltså rekommenderat en tillämpning av försiktighetsprincipen sedan 2004. För lågfrekventa magnetfält (från t.ex. kraftledningar) har försiktighetsprincipen tillämpats av svenska myndigheter sedan 1996. Det är alltså inte sant, som insändarskribenterna påstår, att Strålsäkerhetsmyndigheten inte tillämpar försiktighetsprincipen. Vad de däremot inte skriver något om är att det krävs en vetenskapligt välgrundad misstanke om skadliga hälsoeffekter för att man skall kunna vidta myndighetsåtgärder grundade på försiktighetsprincipen. Det räcker alltså inte med att några privatpersoner eller enskilda forskare tror att något är farligt.

I insändaren påstås också att Strålsäkerhetsmyndigheten satt försiktighetsprincipen ur spel ”eftersom de under många år förtigit information om andra risker än de säkerställda”. Vi informerar regelbundet om olika typer av möjliga hälsorisker som inte är säkerställda. Det gör vi på vår webbplats och genom rapporterna från vårt vetenskapliga råd.

Det är inte heller sant som insändarskribenterna skriver att den internationella strålskyddskommissionens (ICNIRP) rekommendationer enbart skyddar mot skador i samband med akut uppvärmning. ICNIRP:s rekommendationer skyddar mot alla säkerställda skadliga hälsoeffekter från elektromagnetiska fält.

Lars Mjönes
Strålsäkerhetsmyndigheten

Mer läsning

Annons