Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Modernt, gammalt och nytt

/
  • GREKISKA BILDER. Fiskhandel i Skala Kalloni, bytorget och den lille bronsryttaren i Aten.

Läsarbrev. Från västra Gästrikland en uppmaning att inte skriva regeringen som ”höger”. Omodernt. Vi byter några tankar, men når inte varandra. Sådant händer.

Annons

Den som vill, eller orkar, tränga in bakom Fredrik Reinfeldts allt mer frånvarande uttryck rekommenderas Anita Kratz biografi; sällsam läsning. Politiken, och omdaningen av det för starka samhället, formulerade Reinfeldt redan som Muf-ordförande.

När teknokraterna, Borg och hans plutoner av teoretiska ekonomer, skrev ut receptet; generösa, riktade skattesänkningar och ett brutalt regelverk för de svagaste var det vackert väder. Miljarder pytsades ut och godsägarna räknade tusenlappar. Lennart Sjögren strålade, Hans Backman önskade formulera om anställningsskyddet. En ny tid.

Sedan kom krisen och Borg bläddrade i läroböckerna, letande efter krisrecept. Han hittade bara ett; sitt still, vänta ut, ta det lugnt.

Nu skenar arbetslösheten iväg mot 12 procent (fördubblad i Gävleborg!) och Björklund/Hägglund ställs fram för att kräva mer till kommuner och landsting, det som Borg sagt nej till tusen gånger.

Oppositionen har haft rätt på varje punkt, men Reinfeldt och Borg tänker ösa ännu mer över de särskilt utvalda; nya skattesänkningar för att få fart på ekonomin. Borgs teorier.

De utanförstående, och några miljoner pensionärer, omfattas inte. De ska väl hålla käften.

Men det här förstår inte min brevvän, han uppmanar mig att bli modern, inga andra ledarsidor skriver ”högerregeringen”, klagar han. Ett missförstånd där, de borgerliga sidorna håller masken, ett tag till.

Läsarbrev II. Den halvt galna israellobbyn, eller delar av den, skriver långt och upprört på webben. ”Nazi galning” förra veckan, inte mycket mildare den här. Så landar ännu en rapport på bordet om slaktandet i Gaza; israeliska soldater sköt medvetet mot palestinier som krampaktigt höll upp vita fanor. Mord, kallas det för.

Från Gavlegårdarna, och dess ägare, öronbedövande tystnad. Den delen av folkrörelsen tycker väl att det är i sin ordning med tjänster och gentjänster, utan anbud.

Samma diskreta hållning hemifrån; stilla flyter Bodaån, men i kommunhuset rör sig ingenting. Och vägbommarna ännu nerfällda, och utgallrande.

Släpat med mig 15 böcker, en per dag minus resdagarna. Inleder med Roslund&Hellström ”Flickan under gatan”; påfrestande korrekt med lagom samhällstillvänt innehåll. Präktiga grabbar, som i ett tillägg förklarar att de har ett budskap. Jaha. Men innehållet snart glömt.

Går över till Richard Ford, ”Som landet ligger”, fängslande, irriterande skarpt om USA vid sekelskiftet, väntande på Bush.

Aten. Ännu en gång Arkeologiska museet och den lille ryttaren på sin bronshäst. Några tusen år gamla, men levande som de skapades i går.

Kämpade oss upp på Lykabettuskullen. Strålande utsikt, med Akropolis där och havet glittrande där borta. Under oss hela staden.

En natt i minimal hytt och något böljande hav. På morgonen landar vi på Lesbos, åker taxi trekvart och skriver in oss på familjehotellet. Byn, några minuter bort, en osannolik idyll. Som i en romantisk film. Bekväma priser, god mat och solnedgång bortom bergen, rakt över bukten.

Solen lyser stark på ljus hud, måste göra allvar av planerna på besök hos hudläkaren.

Strax bortom poolen betar en skock får. De står och går med näsan i marken. Påminner om något.

Vår eleganta lägenhet (den billigare vi hyrt upptagen) möblerad av IKEA. Alltid, överallt, Kamprad.

Mer läsning

Annons