Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När rymden tog över bildesignen

/

Rymdåldern började den 5 oktober 1957. Då meddelade Sovjetunionen en häpen värld att man skickat upp en satellit runt jorden. Dagen därpå var Sputnik 1 förstasidesnyhet och i USA blev det full fart. Rymdkapplöpningen var ett faktum.

Annons

Det blev biltillverkaren Chrysler som tillverkade raketerna till det amerikanska rymdprogrammet. De liknade smala, vita fyrar med fenor nertill och spetsig topp. United States of America stod det med gigantiska bokstäver på sidan samt raketmodellens namn; Redstone, Jupiter, Pioneer och Mercury. Rymdraketens form var den tidens modernaste design.

Att bildesignen vid den här tiden fångade upp den teknologiska optimismen syns redan på bland annat Pontiac Firebird från 1956. För att inte tala om de raketformade baklyktorna på Cadillac 1959! Reklamslogans som "The Future Look" eller "A Car for the Jet Age" förstärkte känslan.

 

Samma optimism genomsyrade John F Kennedys andra tal till nationen 1961: "Vi har bestämt att ta oss till månen under detta decennium. Inte för att det är enkelt utan för att det är svårt. Därför att detta mål kommer att hjälpa oss att organisera oss och plocka fram det bästa ur oss."

På 1960-talet bodde och tränade astronauterna vid Cape Canaveral, nära den lilla staden Cocoa Beach i Florida. De gillade fart. En dag blev Neil Armstrong i sin Corvette Stingray stoppad av polisen på huvudgatan. "I'm goin' to the moon, for Christ's sake!" blev svaret.

 

Även i Sverige har det tillverkats bilar med rymdinspirerad design. Ett exempel är den första Saaben där chassiformen är tydligt aerodynamisk.

Två år innan Neil Armstrong och Buzz Aldrin landade på månen fanns även en rymdinspirerad Volvo. Den var i själva verket en Volvo P1800 - "Helgonetbilen" - som man kapat aktern på. Raketen kallades prototypen som såg ut som sitt namn. Volvo ansåg att den blev för extrem och det enda exemplaret finns nu på Volvomuséet i Göteborg.

Under de sista bemannade månfärderna, Apollo 15, 16 och 17, medfördes också en månbil för utforskningsresor. Dessa hypermoderna, tvåsitsiga, Lunar Roving Vehicles står nu långtidsparkerade däruppe och väntar på nya användare. Kanske kan Christer Fuglesang vara en av dem som får köra bilarna nästa gång?

 


feature@ttspektra.se

Mer läsning

Annons